Mina önskningar

För exakt ett år sedan skrev jag en önslelista över hur vad jag ville ha 2009. Jag gjorde en avstämning vid halvårsskiftet och nu är det dags för den slutgiltiga. En del behåller jag för mig själv men lite kan jag skriva ut på bloggen!

Vad skulle jag vilja göra?
- Resa utomlands
- Gå en vuxna barn-vecka

I april åkte jag tillsammans med SSU distriktet i Västmanland till Bryssel och i juni var jag på min vuxna barn-vecka!

Vad skulle jag vilja uträtta?
-Fullborda mitt stegarbete

Det har jag inte gjort. Har i alla fall halva nionde kvar.

Vad skulle jag vilja utföra, litet?
- Göra klart gymnasiet innan sommaren

Det gjorde jag

Vad skulle jag vilja utföra, stort?
- Gifta mig med mitt livs kärlek

Så blev det inte 2009 :)

Vart skulle jag vilja åka?
- Nya Zealand

Så blev det inte heller

Vad skulle jag vilja händer i min karriär?
- Jag vill börja på socionomprogrammet i Örebro

Det här räknar jag som uppfyllt eftersom att jag ändrade mig till Eskilstuna under tiden

Det här var de mätbara önskningarna. Inte illa va? En del slog inte in, men de viktiga sakerna gjorde verkligen det! Jag ska skriva en önskelista under dagen för 2010.

2009 blev året då:

- Jag gjorde klart gymnasiet!
- Jag kom in på socionomprogrammet och började läsa!
- Jag äntligen gjorde en vuxna barn-vecka!
- Jag fick göra en heltidsvalrörelse för (S) igen
- Jag träffade Hanin, Amelié, Sandraj, Nora, Therese, Emmeli, Annso, Niclas, Robin och resten av underbara klassen!

Så vad säger ni? 2010 kan väl bara bli grymt?

Gott nytt år!

2009

Jag läste mina sista inlägg från 2008 och kan konstatera att jag hade lite samma känsla då som nu. Tacksamhet och glädje över det gågna året. Och nyfikenhet och spänning inför det kommande. Jag ser oerhört mycket fram emot firandet imorgon. Vi är ett gäng som ska fira nyktert hemma hos Amelié! Det ska bli så mysigt att skåla in det nya året med min fina klassisar! Det blir första året i nykterheten som jag inte är på gruppen, och jag kommer att sakna vännerna!

Nu tror jag att jag ska lyxa till det med en middagslur, jag är förkyld och trött och ska spendera kvällen med Ameliés syster och hennes kompis. Så då vill jag vara pigg!

Har snor i hela huvudet känns det som. Jag har åkt på någon lightförkylning. Den är tillräckligt jobbig för att jag inte ska orka jobba. Jag promenerade till Hemköp igår med Amelié och det var nästan för mycket. Nu dricker jag thé och laddar för att åka hem ett par timmar idag. Men jag kan röra mig ganska fritt inomhus, vilket är sjysst!

Nu är det bara två dagar kvar av 2009. Jag kanske skulle ta och fnurla lite på en tillbakablick? För tusan vad det har hänt mycket det här året!

Vi får se. Nu blir det plugg i alla fall!

Bilder från livet i Eskilstuna

Nora. Här hänger vi i pentryt där vi oftast äter lunch.

Jag, Emmeli, Hanin, Amelié och Robin. Emmeli, Hanin och Amelié skulle åka hem och Robin skulle vi inte heller se på två veckor. Så vi grät. Efter en termin. Vi är helt enkelt förälskade!
Vackra Amelié.
Sandra på tåget från Stockholm. Vi satt utanför toaletten, inte så klokt!

Emmeli med hajhatten som jag köpte till henne. Visst är hon fin?

En nöjd Hanin. Hon lade nämligen beslag på popcornskålen själv!

Mina tjejer! Emmeli, Hanin och Amelié.


Bästa Therese med Ruter. Sandras häst som vi fick hänga med.

På besök hos Amelié igen. Det var otroligt härligt att se henne igen efter en vecka!

Dagen idag ägnas nog mest åt plugg hoppas jag. Jag och min kollega ligger lite efter nu kan man säga... Förhoppningsvis så kommer bästa Efflan hit och pluggar med oss. Jag har saknat tjejerna i klassen så sjukt mycket så nu gäller det att försöka förena nytta med nöje så att vi både hinner ses och plugga.

Det jobbiga igår då. Det gick fantastiskt bra och jag fick som jag trodde ett härligt välmående efteråt!

Gör bra och mår bra!

Tar mig värsta lyxdagen idag. Vaknade och låg kvar i sängen för ett avsnitt av Greys Anatomy. Nu dricker jag thé och myser med bra musik. Ska snart ta och plocka lite och dammsuga. Det är riktigt härligt att bara vara hemma och plocka! Senare blir det förhoppningsvis lite shopping innan möte och e-tuna. Vilken dag va?

Jag har en grej till planerad. Som skrämmer skiten ur mig. Men det är bara att göra. Det handlar om nionde steget. Gottgörelse. Jag vet vad jag får och hur jag mår när jag gör det jag ska. Så rullar ett mantra i mitt huvud nu.

Cheers!

Annandag jul. Jag har jobbat 21 timmar på tre dagar. C och jag försökte gå ut och dansa men det gick sådär. Lite folk och framförallt inte vår musiksmak. Vi kan leva med lite folk, men då måste det vara grym musik. Och det var det inte.

Träffade på två systrar som jag känner också, de hade förlorat sin pappa. Trots att jag också har gått igenom det så blir jag stum. Den yngre sammanfattade det ganska bra med: "Det suger". För det gör det.

Imorgon ska jag hem till Amelié. Hon har spenderat en vecka hos sin mor. Äntligen kommer hon hem!

Åh jag vill ju dela med mig av en berättelse också. Min fina fina vän H (du får vara anonym stumpan) kommer från Palestina. I natt var det oroligheter i Nablus på Västbanken. Där hennes två systrar bor. Jag pratade med henne om det och hon sa: Äh Johanna det är lugnt. Allting händer typ i gamla stan och mina systrar bor säkert 10 minuter därifrån. Jag förklarade för henne att för mig som bor många mil ifrån närmaste krig tycker inte att 10 min är särskilt långt. Men det gav mig något att känna på och lite perspektiv på tillvaron.

Sov gott!

Trots den känslomässiga bergochdalbanan igår så infann det sig en hel del julpirr i magen imorse. Kanske just på grund den förresten. Jag jobbade till kl 13 och det var härligt! Mysigt att få äta jullunch med tanterna!

Nu är jag stylad till tänderna och ska snart hem till brorsan och hans familj för julfirande. Det känns bra, jag ser fram emot eftermiddagen/kvällen!

Hoppas att ni andra där ute har en fin jul oavsett hur och om ni firar!

Mitt känsloliv är som en bergochdalbana idag. Jag fikade med bästa Camilla och Hanna, det blev en gråtstund. Jag har tydligen massor av gammal sorg och smärta kvar i mig när det gäller julen. Mina tidigare två nyktra jular har varit känslosamma, men jag tyckte att det kändes lugnt den här gången. Men tydligen inte. Jag har alltid känt mig ensam på julen. Jag har inte varit ensam, men det spelar ingen roll. Känslan har alltid funnits där.

Nu kommer sorgen över mig stundvis... men det är okej. Jag är bjuden hem till brorsan imorgon och det ska bli roligt! Åtta barn med gnistrande ögon. Det ni!

God Jul!

Efter förra inlägget så googlade jag på pappas smeknamn för att se om det fanns något. Jag gjorde det efter hans död också men det är ju som sagt ett tag sedan. Jag hittade den här krönikan och det står så här om pappa:

"Det skulle vara Tomas "Toto" Pettersson som var den som hjälpte mig att komma ut med den första hemsidan i februari 1997 på Passagen. Och Gud vad stolt jag blev! Toto, då. Ja, han var en väldigt speciell person. Jag säger var eftersom han numera är död. Att han var säregen vet ni som vet vem han var. Men han var alltid otroligt hjälpsam åt mig och jag har honom att tacka för mycket. Både för grunden till hemsidan och mycket annat tekniskt om datorn. Därför sänder jag en omtanke till himlen och Leeds United. Även om det inte är laget i mitt hjärta ..."

Och beskrivningen av pappa är så fin och så ärlig. Pappa var speciell, konstig tyckte säkert en del. Men också hjälpsam och osjälvisk och helt underbar. Och jag uppskattar att han ärligt beskriver min pappa för den kärleken är störst, när man ser en annans brister och älskar den ändå, det är riktig kärlek! Det blir bara larvigt om man ska låtsats att han var en ängel nu för att han är död, för då är det inte min pappa man beskriver!

Och så fick jag gråta lite till!

På juldagen är det sex år sedan jag såg min pappa sist. Julen är så starkt förknippad med honom för mig och jag blir sorgsen allra mest på julen. På juldagen 2003 hade jag inte pratat med honom på två år. Vi var osams och betedde oss båda två som barnungar. Men vi hade i princip alltid firat jul ihop och den här dagen stod inte min farmor ut med att vi inte kunde ses. Jag satt ensam i min lägenhet bredvid hennes lägenhet där de andra åt middag tillsammans. Farmor övertalade oss att skärpa oss så jag gick in till henne. Jag tittade på pappa och slängde mig om hans hals. Vi kramades länge. Det är mitt sista minne av honom. Han dog tre månader senare.

Det är alltid värst på julen. Hans födelsedag är numer en glad dag eftersom att Amelia fyller år då. Eftersom att vi alltid har firat jul med pappa och på grund av mitt sista minne så blir jag alltid ledsen mest i juletider.

Jag älskar och saknar min pappa!

Fyrtio minuter i telefon med sponsorn. En plan för hur jag ska gå vidare och jag mår mycket bättre! Imorgon blir det att ta tag i gottgörelserna igen. Jag behövde tydligen en smärtsam påminnelse om hur det kan gå innan jag kom igång igen. Men det är okej!

Jag har pratat med Amelié också. Hon är i Örebro, lite för långt bort.

Imorgon blir det plugg hela dagen, ska sammanställa en intervju och två vetenskapliga artiklar. Hinner jag det så är jag nöjd!

Men nu ska här sovas! Godnatt världen!

Jag känner mig låg. Ledsen. Det har varit otroligt intensivt den senaste tiden, och även om det i princip bara är bra saker som händer så blir jag speedad och landar aldrig riktigt. Nu när jag är hemma, mina klassisar är långt bort, Amelié är i Örebro och jag har mer tid för mig själv än på länge så har jag landat i känslan. Jag behöver vara där, så det är bra. Men jag känner mig ledsen.

Dagarna är ganska fullproppade framöver också, men min plan nu är att ta hand om mitt stegarbete bättre. (jag jobbar typ inte alls i stegen just nu) och gå på mina möten. Då är jag i känslan mera och behöver inte få såna här djupdykningar.

Kusinerna kommer över idag. Ska bli mysigt! Sen ska jag jobba 16-20 ikväll.

Ha det fint alla!

Barnen busar och jag är trött. William tyckte att halv sju var en bra tid att gå upp. Som tur är så hade hans mamma en stund kvar innan hon skulle jobba så jag fick sova en halvtimme till. Nu är deras mamma på väg hem och jag somnar nästan över tangentbordet. Det blir en eftermiddagslur innan kvällens roligheter!

kärlek

Det var supermysigt hemma hos Amelié igår. 17 st var vi. 16 socionomstudenter och en flickvän/avlägsen long-lost släkting (kommer till den biten). Vi spelade ett spel som heter maffia som är grymt roligt, fikade och hade det allmänt mys!

Idag var det dags för Amelié att åka til Örebro, jag skulle till Västerås typ samtidigt och det blev vårt avsked eftersom att Hanin åker hem på måndag och vi inte hinner ses innan dess. På stationen mötte vi Emmeli som också skulle åka hem. Jag kramade så mycket på tjejerna att jag missade tåget. Vi stod alltså på perrongen och sa hej då och när jag och Robin som skulle åka till Sala vände oss om och skulle kliva på så slog dörren igen och tåget åkte. Med oss kvar. Jag och tjejerna brast ut i ett gapflabb medans Robin var mindre nöjd eftersom att det var sista tåget till Sala för dagen. Jag fick två timmar till med Hanin så jag var inte ett dugg ledsen! Jag är så kär i de tjejerna! Och jag är så lyckligt lottad som har så fina klasskamrater. Nu längtar jag till mellandagarna. Amelié, Emmeli och jag ska åka till Barkarby Outlet och hälsa på Hanin som jobbar i Björn Borg butiken där!

Just det, long-lost släkting var det. En av mina klasskompisar Niclas träffade en tjej, Sarah. De började dejta och vi andra fick träffa henne. När vi (Sarah och jag) blev vänner på facebook så visade det sig att hon är kusin med min pappa. Helt galet! En sida av släkten som jag har dålig kontakt med, men jag känner hennes bror så det var så vi kom på det! Helt fantastiskt! Vi har suttit och jämfört drag och pratat om gemensamma släktingar länge igår! Jättefint!

Jag försov mig idag. Skulle har varit i skolan och fått handledning i PM-skrivandet. Men jag har ju världens bästa metodkollega så hon fixade det! Nu ska jag åka till e-tuna i ett helt annat ärende snart, bara för att umgås med mina fina klasskompisar! Känns mys att jag inte behöver åka till skolan på tre veckor. Även om jag har en tenta att skriva!

Helgen bjuder bara på en massa skoj! Klassmys hemma hos vackra Amelié ikväll, övernattning hos brorsan med svägis och barnen imorgon och födelsedagsfirande på söndag! Det blir fint!

Amelié åker hem imorgon. Jag tror att vi har sovit mer med varandra än själva de senaste veckorna. Det blir tomt.

Inlägg nummer 384. Det ni!

Är hemma i min lägenhet och njuter av att vara själv en stund. Jag umgås väldigt intensivt just nu med mina nyfunna vänner och framförallt en av dem, och det trivs jag med. Men det är skönt att varva ner i ensamhet också.

Imorgon blir det julmysavslutning för alla som inte åkt hem redan hos Amelié, jag tycker så sjukt mycket om min klass. Konstigt på så kort tid. Men de är fantastiska!

Annars skriver vi på forsknings PM:et om sexmissbruk, vi har tre veckor på oss att färdigställa nu över jul. Jag ska dessutom jobba en hel del för att försöka ordna sommarens eknonomi.

Ett otroligt torrt och tråkigt inlägg, men det var det jag hade att dela med mig av ikväll.

Sov gott!

Två och ett halvt år!

Är det idag by the way! Jag har inte firat halvårsdagar tidigare men jag tycker att det är värt ett blogginlägg att jag har varit nykter i 2.5 år!! Det är så otroligt stort och jag blir så sjukt tacksam när jag tänker på hur mitt liv ser ut idag jämfört med för tre år sedan. Och hur jag är idag jämfört med vad jag var för tre år sedan.

Fantastiskt!

Hemma igen efter ett dygn borta. Sov hos Hanin med Amelié inatt, åkte direkt därifrån till jobbet. Glömde mobilen hemma igår morse så den har jag inte haft sedan dess. Jag hatar att vara utan, men inser att det går att överleva ändå. Även om det krävs mer planering för att klara det sociala livet!

Jag hade det mysigt igår. Jag tycker så mycket om Hanin och Amelié och jag tycker så mycket om att sova över och mysa! Titta på charmed, drick thé, sminka oss ihop och lyssna på Elvis, helt perfa!

Nu ska jag försöka varva ner. Titta på idol och bara vara lite!

Köza!

Jag var ju på återträff med min gamla högstadieklass i september. Där träffade jag en kille som jag växte upp tillsammans med som nu tydligen höll på med musik. Jag sökte efter honom på nätet efter festen med hittade inget. Skälet till det var att han har ett artistnamn, men nu har jag hittat honom. Och han är grym!

Här är ett exempel, killen i röd keps är Köza. Det finns mer på youtube att lyssna på! Jag gillar det verkligen. Och tycker att det är grymt med en rappare som rappar kärleksfullt om Vallby!!

Vilken härlig dag! Camilla fyller 26 idag. Äntligen är vi båda på rätt sida 25-strecket! Jag skulle till skolan men försov mig. När jag sedan var på väg så hade jag glömt plånboken så det tåget hann jag inte med. Då ledsnade jag och frågade min kollega om vi kunde ses imorgon istället och det tyckte hon var okej. Så jag åkte hem till bästis istället och firade hennes födelsedag! Vi var hos farfar (hennes) och fikade och umgicks. Bästa citatet idag är när Camilla frågade farfar vad han tycker om Stockholm och han svarade att det bästa med Stockholm är alla vägar som går därifrån. Lite lagom bittert på ett gulligt vis!
På kvällen blev det finmiddag på Strike och bowling med Ken och Camilla! Himla mysigt var det!

Nu är jag trött och tänker mest slappa. Imorgon blir det skola igen!

Yes! Comeback på step-upen ikväll!! Det var riktigt nice. Nettan som höll passet inledde med att säga: Jag känner ju igen alla här men det var länge sen du körde va? Och pekade på mig! Japp så kan det vara!

Jag hängde med bättre än jag kunnat tro, jag trodde att det skulle vara som första gången igen men det var det inte. Jag hängde med i vändningarna och fixade nästan alla armrörelser till. Great!

Vi har lämnat in vår kvantitativa tentamen idag också! Riktigt skönt. Det var den värsta delen av den här delkursen. Nu är det kvalitativ forskning kvar (intervjuer) vilket ska bli riktigt kul!

Puss på er!

Måndag kväll och det är helt sjukt lyxigt att jag får sammanfatta helgen! Långhelg med andra ord. Ledig fredag och måndag! Amelié och jag sitter vid varsin dator bredvid varandra i sängen. Mysigt värre. Helgen har varit fin. Eller jag är nöjd i alla fall. Vi har umgåtts med vänner, spelat spel, tittat på film, pratat, promenerat, sovit länge och myst. Precis som jag vill ha det. Lite mycket tid mellan mina fyra väggar kanske. Det blir bättring Amé!

Jag har också anmält mitt intresse att bli samtalsledare för en Ellen-grupp det hoppas jag på! Vore sjukt spännande!

Nu blir det nog en film och sedan sängdags. Skola imorgon!

Godnatt!

Lördag och jag har besök av Amelié över helgen. Vi har fikat med Angelica, träffat Camilla en snabbis, hälsat på brorsbarnen, shoppat julklappar och myst. Helt perfekt!

Idag är planen att ta det lugnt (jag) träffa gammal kompis (Amé) och sjunga singstar med vänner (båda). Lovely!

Jag trivs himla bra med att vakna bredvid Amé.

I skolan nu håller vi på med en skitsvår och dryg uppgift som handlar om kvantitativ forskning. Det är forskning med enkäter istället för intervjuer. Det är mycket siffror och svåra begrepp. Nu mejlade min lärare oss (vi jobbar i par) och skrev att vi har gjort det JÄTTEBRA hitills. Vi ska gå vidare i morgon och det var vi redo för skrev hon. SKÖNT!

Jag försöker städa hemma, det ser ut som f*n och jag har inte dammsugit på forever. Imorgon kommer Amé som är kattallergiker och jag tänkte försöka göra det jag kan för att undvika att irritera hennes allergi!

Jag känner mig lätt, glad och lite lycklig! Fantastiskt!

Jag får besök i helgen. Fina Amelié kommer hit. Hon som helt odramatiskt kan skriva "så här känner jag" på sin blogg. För mig krävs det mera drama. Annars vore jag ju inte jag ju!

Men det är skitsamma. Jag tycker du är fin Amé. Och jag trivs med dig. Duger det?

Blott en dag

Jag älskar den psalmen. Och idag gav den mig lite sinnesro! Jag har fått lov att lämna min gamla uppfattning om att jag är Gud. Så såg det nämligen ut i mitt tidigare liv, att jag ville styra och ställa över mig själv och över andra. Självklart har jag ett ansvar för mitt liv, det har jag fortfarande. Men jag kan bara styra i en viss utsträckning, det finns saker som inte ligger i min makt och det lämnar jag till min högre makt, som jag kallar Gud. Jag har inte tagit ställning för eller emot en religion, även om jag trivs i kyrkan.

Anyhow så är det så fint att känna att när jag inte kan hantera mig själv, mina tankar och mina känslor, så vet jag att det finns en plan för mig. Och jag vet att det blir bra. Det fick jag känna på idag. Jag glömmer bort Gud ibland och försöker ta tillbaka kontrollen, och följden blir att jag blir rädd, irriterad, grinig och en massa andra tråkiga saker. Sen satte jag på Christer Sjögren för tanterna på jobbet och Blott en dag kom. Och där har vi det! "Som din dag, så skall din kraft och vara" och "allt ju vilar i min faders händer, skall jag som barn väl ängslas då?". Så är det ju! Jag får inte mer än jag klarar, och jag behöver inte vara orolig. För det finns en plan!

Och genast blev det lugnt i magen!

Lördag!

En vän till mig har ett uttryck, han brukar säga att han ska göra en lördag. Jag tycker att det är så mysigt och helt perfekt så idag gör jag en lördag! Jag är hos Amelié. Vi har sovit länge, ätit sen frukost och myst en del. Nu tror jag att det blir promenad ner på stan och sedan ska jag hem för att gå på kalas och fira Elin! En lördag!

I går fyllde en av klassisarna år, så vi firade henne med bowling. Jag sög men det var kul ändå!

Hoppas att ni andra har en lika lugn och mysig lördag!

- Nu får du skriva ett inlägg som är värt att läsa! Orden är Hanins. För er som inte haft äran så är Hanin en klasskompis som jag fann på den tredje dagen. Min nervositet och rädsla släppte och jag kände direkt att det fanns en vän i henne! Jaja nu tänkte inte jag att det skulle bli ett hyllningsinlägg till Hanin! Fast du är fin stumpan!

Jag slösurfade idag och hamnade på en blogg som påminde mig om en gammal relation som har varit svår och jobbig att släppa. En person som jag ville ha kvar i mitt liv trots att han inte ville vara kvar. I mitt dyssiga (sjuka) så har jag inte kunnat släppa taget, utan velat hålla kvar vid känslorna, sorgen, avvisandet och vid drömmen om kärleken.
Jag insåg nu att jag har släppt! Jag har inte kvar någon bitterhet, ingen sorg, ilska, stolthet, eller ens självömkan! Det är borta! Kvar är bara en känsla av tacksamhet för tiden vi fick tillsammans och lycka över att han verkar leva ett fint liv idag!

Vilken gåva!

Tack!

Fina Amelié har hjälpt mig med den nya designen! Bilden ovanför är hennes skapelse!

Tusen tack Amé! <3

Vilka nyheter!

Åh! Hemma igen efter tre nätter borta. Nätterna har varit härliga, men det är skönt att vara hemma igen!
Igår fick jag veta att jag har klarat första tentan. G + och 15 högskolepoäng! Jag är så grymt nöjd och glad!

Väl hemma fick jag se att finaste Anna och Gabbe har förlovat sig! Åhh jag blev så glad för er skull! Grattis!!

BlackJack

Jag har ingen lust alls att städa. Jag är ett under av effektivitet på jobbet, men sen kommer jag hem och ser röra och har ingen lust! Nu tänkte jag prova att köra igång BlackJack och hoppas att den funkar lika bra hemma som på jobbet!

Så nu kör vi!

Ni är bäst!

Hemma efter ett långt arbetspass. Delad tur, det innebär 7-12.30 och 16-21. Trögt, men nu är den avklarad! Det är inte det jag vill skriva om.. jag vill skriva om vilka fantastiska vänner jag har och vilken tur jag har som får ha så fina människor i mitt liv!

Dagen igår var helt fantastisk, den började med ett långt telefonsamtal med bästa bästa Camilla! Sen otroligt mysigt Västerås-häng med finaste Amelié. Efter det åkte vi till E-tuna och hade pysselkväll hemma hos en klasskompis med bland andra bästa Hanin och Theresé. På tåget hem hade jag telefonsällskap av bästa Hanna.

Och de här är inte alla, ni är fler som jag uppskattar och är lycklig över att jag har i mitt liv!

Kärlek till er alla!

Leka lagom

Vi hade en föreläsare i skolan för ett tag sedan som sa någonting om att man ska jobba lagom och leka lagom (för att må bra). Och jag leker för lite! Jag vill leka mera!

Therese och jag ska måla tavlor, jag har provat rollspel med Niklas och Robin och nu är Linda Bengtzing på högsta volym och jag dansar. Det är en bra början. Eller vad säger ni?

Forskningsprocesser och annat

Mmmm. I skolan håller vi på att lära oss hur man forskar. Kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder ska prövas och en hel del knasiga nya begrepp ska läras in. Det är kul, himla spännande. Jag blir mer och mer sugen på att forska... Skulle tycka att det vore aphäftigt att få vara med om att ta fram ny forskning, inom exempelvis missbruksområdet!
Fast det är också ganska svårt och klurigt. Men hey, vem sa att det skulle vara enkelt att plugga?

Det händer mycket i livet nu. Det är en sådan period då jag inte hinner varva ner särskilt ofta, eller inte tar mig tiden. Något möte blir det inte förrän nästa vecka är jag rädd. Jaja, det är fina saker som händer och det är ju bra!

Nu ska jag sova. Imorgon väntar skola och rollspel!

Jobb!

I går var jag på jobbet igen för första gången sedan i början av september. Det var så himla roligt att hänga med gänget igen! Jag fick dansa med en av favortittanterna och det genererade ett leende hos en annan favorittant!

Nu ska jag jobba nästan hela veckan och det är bra. Jag behöver (vill ha) pengarna. Jag känner mig så stört fattig på CSN.

Jag börjar längta efter snön också.. Vill promenera i mörkret med stora härliga snöflingor som faller!

Lovely weekend!

Det var länge sedan jag hade en så bra helg. Den har verkligen varit helt perfekt! Fredagen tillbringades i sängen med mys framför Greys. På eftermiddagen träffades SSU-distriktets valberedning, som jag ingår i, för att styra upp arbetet. Efter det var C och jag på krogen och dansade all night long!

Idag har jag varit på möte, lunchat med C och jobbat kvällspasset. Jag har inte träffat gamlingarna på typ två månader nu så det var efterlängtat!! Nu på kvällen har jag fortsatt att lära känna två klasskamrater. Vackra Amelié på sms och metod-kollegan Sandra på msn. Jag trivs så himla bra i min klass. Okej att jag kanske trodde att vi skulle komma bra överens, men så många som jag verkligen börjar tycka om.. det är grymt!

Sön-mån blir det städ, tvätt och plugg. Jag har ju en komplettering att skriva!

Godnatt världen!

Dansa!!

C och jag ska dansa i kväll!!! Hela natten ska vi stå på dansgolvet på BMB och bara släppa loss! Det var alldeles för länge sen nu!!

Men först en träff med SSU-distriktets valberedning för att köra igång med arbetet inför årskonferensen.

Det här med känslor

Jag skrev ett inlägg för ett tag sen där jag deklarerade att jag ville bli mer ärlig i bloggen. Att jag skulle sluta cencurera mig själv och skriva som jag kände. Det har jag nog gjort också, efter bästa förmåga. Men jag har svårt att få ner mina känslor i ord. Jag vill jag vill jag vill kunna skriva välformulerat om mina känslor.

Hur känner jag nu då? Jag insåg för en stund sedan att hela jag sken upp när jag började se klasskamrater uppdatera sin statusrader på fejjan (ja jag lever ett tragiskt liv när jag är sjuk). På så kort tid har flera människor fått en plats i mitt hjärta. Hanin var först. Vi hittade varandra när vi efter tre dagar knappt hade pratat med en annan människa. Hon bjöd hem mig till sig och vi drack kaffe i en bäddsoffa på hennes balkong och pratade hela natten. (Eller nej, för vi är båda kvällströtta och somnade säkert senast 22, men det låter mer romantiskt med hela natten).
Sen kom Nora och Therese. Brudarna i min temagrupp som hittade till mitt hjärta på en gång. Så mycket som vi har skrattat ihop under tiden för våra grupparbeten har jag inte skrattat på länge. Och inte så ärligt från hjärtat.

Och det slutar inte där. Det finns flera som jag verkligen saknar när jag är hemma, eller under våra långhelger. Så det jag känner mest nu.... Är nog tacksamhet!

Och förstås. Amelié som inspirerade mig till att skriva hur jag känner!

Slut på gnället

Jag har fått nog nu. Vill inte sitta hemma och gnälla på att jag är sjuk längre. Jag kan inte ändra varken på det faktum att jag är sjuk eller att jag är hemma. Men jag kan ändra på gnället. Från och med nu ska jag fokusera på allt det som jag kan göra istället för på det som jag inte kan.

Jag är inte sjuk sjuk längre. Nu är det illamående och huvudvärk kvar. Konstigt för illamående hänger ju inte direkt ihop med förkylning eller influensa men så är det. Det känns som att magen och huvudet säger ifrån vid minsta ansträngning. Men jag tänker trotsa. Jag tänker ta en promenad till närmsta pizzeria, för att jag vill äta pizza. Så får det bli.

Wish me luck everyone för nu kör jag!

Vändpunkten

Efter att ha legat däckad sedan i fredags kväll så vände det äntligen idag. Vaknade imorse (måndag) och fick lust att dansa. Första morgonen som jag inte vaknade av frossa och med tokont i halsen. Jag kände mig inte ens trött!

Febern är borta och det är det viktiga. Jag satte upp ett mål med dagen i morse och det var att städa undan lite på golvet (jag grisar när jag är sjuk) och jag lyckades både med det och en dusch! Jeej me!! Så nu är det bara en tidsfråga innan jag är tillbaka i föreläsningssalen!

Var försiktig med vad du ber om...

Häromdagen satt jag i soffan och gnällde över att jag aldrig hinner vara hemma och bara slappa längre. I går drabbades jag av någonting som har givit mig feber och en allmänt ynklig tillvaro. Sängliggandes sedan igår. Först blev jag livrädd för svinflunsan. Jag hade svårare att andas än vanligt och det gav mig panik. Paniken har lagt sig och det har andningssvårigheterna också. Men inte febern. Den stiger.

Som tur är har jag lärt mig att det går att se typ världens alla tv-serier på nätet, och jag har missat Greys Anatomy (bodde ju på landet då) så det är mitt sängsällskap idag.

Hoppas på en snabb bättring eftersom att jag inte vill missa en dag i skolan. Så kul tycker jag att det är! Dessutom har vi precis börjat en kurs där vi jobbar två och två, och jag har en grym kollega och vill inte sätta henne i någon knipa.

Nu blir det ett avsnitt till av Greys!

Uppdatering

Tentan är klar. Första gången tror jag som jag lämnade in en skoluppgift 3 dagar innan jag var tvungen. Jag lämnade in den i fredags vilket gjorde att jag har haft en plugg-fri helg! Jätteskönt!

Hur den blev vet jag inte. Jo jag tror att den blev ganska bra. Jag har svårt att tro att den skulle bli underkänd. Jag skulle allra helst vilja ha ett VG och det är däremot mer tveksamt. Men men. Jag har gjort en bra tenta och det får jag vara nöjd med. Vi kommer säkert att stöta på kurser längre fram i utbildningen som är bra mycket svårare än denna. Den här tentan var väldigt luddig och mycket utrymme för tolkning. Och det kan ju vara både bra och dåligt!

Annars rullar allting på. Det har varit otroligt mycket den senaste tiden, så idag är jag hemma och försöker landa.

Jag trivs otroligt bra som socionomstudent! Ibland har jag svårt att tro att jag faktiskt befinner mig där! Jag gick tillbaka och läste lite gamla blogginlägg från förra året när jag läste in gymnasiet och blir så himla tacksam över att vara där jag är!
Allt slit med den där jäkla matten, gnället över de tråkiga svenskauppgifterna och brorsans hjälp med samhällskunskapen... Nu är jag där!!!

Inte lika kul

Dag 2 med tentan. (igår gick bort eftersom att jag hade brorsdottern hela dagen). Idag känns det inte alls lika kul. Det är ett stort arbete som de vill ha, 9 sidor på fyra frågor. Det känns aldrig som att jag kommer komma upp i det antalet kvalitativa sidor. Det är knappt så att jag kan göra det utan kvalitet. Jaja. Jag är trött idag också, har sovit oroligt och då blir jag så här. Jag tar inte mig själv på så stort allvar när jag är trött. Ska man kanske aldrig göra förresten?

En vän är på förlossningen också.. Fantastiskt med en bebis i den fina familjen!

Puss å kram på er!

Tentaplugg!

Nu har jag kört igång med första tentan. Det är en hemtenta som ska vara inlämnad den 2 nov. Det har börjat ganska bra, smidigare än jag trodde och det är faktiskt ganska roligt!

I kväll är det gospelnight på frälsis. Jag tar med mig brorsdottern som får sova hos mig sen och stanna hemma från dagis imorgon!

Myys!

Men nu tillbaka till tentan!

Klassfest

Vi är några i klassen som bor i Västerås och som inte har deltagit så mycket i festligheterna i Eskilstuna så vi bestämde oss för att ordna en kväll i Västerås och bjuda in alla som vill. Nu krockade det med typ tre andra festligheter i klassen så vi blev inte så himla många. Men kul hade vi i alla fall! Vi började några stycken hemma hos mig för att sedan ta oss till Pitchers. Där blev det god mat och sen gick vi över torget till Pluto. Jag har inget leg. (blev av med min plånbok för ett tag sedan) och vakten på Pluto släppte in mig på mitt studentleg och när jag frågade om han hade nekat mig annars så sa han ja. Tydligen kan jag passera som 17?

Dagen idag bjuder på väggspackling i E:s nya lägenhet och sedan några vänner hemma hos mig ikväll.

Hoppas ni andra har en fin dag!

Mitt nya liv

Jag har ju inte skrivit någonting alls om hur det går i skolan och hur jag trivs med mitt nya liv. Ni som följer bloggen har ju fått följa med på en krokig resa fram till högskolan så det är inte mer än rätt att ni får veta hur jag trivs.

Sex veckor in på socionomutbildningen så trivs jag som fisken i vattnet! Föreläsningarna hitills har varit sjukt intressanta, vi har pratat om missbruk, barn som far illa, etnicitet, genus, makt, socialpolitik och mycket mer. Ni som känner mig förstår säkert att jag trivs!

Den andra delen är klasskompisarna. Jag bor ju inte i e-tuna så jag är inte beroende av att få ett stort umgänge utanför skolan, men förutom att det finns roliga och härliga klasskamrater så finns det några guldstjärnor som jag mer än gärna umgås mer med!

Jag längtar verkligen efter att bli färdig socionom, och nu känner jag mig närmre än någonsin tidigare. Tills dess tänker jag njuta så mycket jag kan av all kunskap och klokhet som jag får till mig!

Missbruk

Therese skrev den här texten till vår redovisning om missbruk i skolan. Den berörde mig!

Vet du vart gränsen går?
Det är en hårfin skiljelinje.
Vitt, grått, grått, grått, svart.


Riskbruk och missbruk, det går inte att balansera på en lina som är bränd i båda ändar.
Man ska inte balansera med det dyrbaraste man har, livet.
Du kan vara den skickligaste cirkusakrobatören högst upp i manegen och ända tappa balansen och falla.


Så mycket man kan missbruka, droger, alkohol, spel, sex, mat…olika symtom som egentligen fyller samma funktion.
Ständigt på flykt, alltid på väg bort, aldrig på väg hem. Ett 100 meters lopp som blev till ett maratonlopp, jag hade ju kontroll!? Det är en stor skillnad mellan att existera och att faktiskt leva.


Bara ett glas till, två silar till, 100 kronor mer-all in, dubbelt upp! Detta är sista gången, imorgon börjar mitt nya liv. Jag vet att du har hört det förr men jag har hittat min motivation nu, det är en stor skillnad mellan att existera ochatt faktiskt leva. Man ska inte balansera men det dyrbaraste man har, livet!

Etnicitet

I skolan har vi fått några föreläsningar gällande etnicitet. Vi har tittat på sociala problem (missbruk i mitt fall) utifrån ett etnicitetsperspektiv. Vi hade en föreläsning som jag vill dela med mig av till världen. Er alltså. Det var Mehrdad Darvishpour som föreläste och han hävdar att etnicitet är en social konstruktion. Etnicitet finns alltså inte. Han hävdar att precis som genus (det sociala könet) så är etnicitet en konstruktion för att skapa en maktrelation mellan två grupper.

Den här föreläsningen satte sig hos många i klassen och tankarna snurrade på högvarv. Visst är det väl så? Det är inte så att vi människor har olika egenskaper baserat på vart i världen vi föds. Det stämmer inte att irakier är på ett sätt och danskar på ett annat. Däremot är det så att gruppen svenskar tjänar på att måla ut gruppen irakier som något främmande, konstigt och annorlunda. Precis som gruppen män tjänar på sin maktrelation till gruppen kvinnor.

Stackars blogg

Jag känner ett ansvar, någonstans får jag faktiskt lov att ta ansvar för den här stackars bloggen som lämnas alldeles ensam i allt för långa perioder.

Jag skriver en del i skolan, pratar av mig med mina vänner och känner i perioder inget direkt behov av att blogga. För bloggen är bara till för mig tydligen, för att jag ska få ur mig det som jag bär på. Eller för att jag ska få lite bekräftelse. Det spelar ingen roll varför egentligen...

Nu är det helg och jag har långhelg, ledig fredag-måndag. Det är helt lovely. Jag har mycket läsning och en del att skriva, men det gör inget när jag slipper åka till e-tuna för att göra det!

Vi har kommit igång ordentligt nu med grupparbetet, vi blev indelade i grupper direkt men har inte fått några riktiga uppgifter. Men nu har vi det, vi håller på att skriva ett pm om olika perspektiv på sociala problem i allmänheten och missbruk i synnerhet. För det är vi, missbruksgruppen.

Det är helt fantastiskt roligt att vara socionomstudent, och jag känner verkligen att jag har hamnat rätt! Jag har en bra klass, otroligt inspirerande lärare och bra föreläsningar!

Anna!

Om det inte varit för statusuppdateringar på facebook så hade jag nog missat att det är den 11 september idag och därmed att det sex år sedan Anna Lindh avled idag. Den 11 september har blivit det för mig, Anna Lindhs dödsdag. Jag tänker förstås även på dödsoffren i USA, men sorgen över Annas död är fortfarande tung.
Jag kom att tänka på hur hela den dagen (eller dagen innan och natten) såg ut för min del. Jag jobbade med eurovalrörelsen, jag hade varit på ett skolbesök när vi hörde på radion att Anna blivit knivskuren i armen. Vi tog ganska lätt på det då.. konstigt när jag tänker efter. På eftermiddagen och kvällen började vi förstå att det var allvarligare än vi först trott och vi började bli riktigt oroliga. En vän sov hos mig, vi var båda oroliga och ledsna och ville följa rapporteringen tillsammans. Vi sov i korta skift den natten. På morgonen kom beskedet och vi brast ut i gråt båda två.... Det går inte att beskriva sorgen. Så mycket utav vårt hopp om framtiden fanns i Anna. Och det bara dog i den stunden.
Jag tillbringade morgonen med organisationen jag jobbade åt och jag kommer ihåg att jag inte stod ut med att vara kvar där. Jag orkade inte tillbringa dagen med folkpartister och moderater. Den dagen var det viktigt för mig att få dela sorgen med mina sossevänner. SSUare från länet hörde av sig och vi ordnade resor åt alla till Västerås. Vi samlades och grät tillsammans. Vi åkte till Stockholm och Rosenbad för att sörja tillsammans med andra och på kvällen satt vi i valstugan på torget i Västerås och grät.

Jag var så liten när Olof Palme dog och även om jag har hört berättas vilken sorg hela nationen hamnade i då, så kunde jag inte tro att det skulle kännas så som det gjorde den 11 september 2003.

Anna fattas fortfarande i svensk politik.

I taket lyser stjärnorna

Okej, jag tror att jag "får saker" som jag behöver, det handlar om minnen, möten, händelser vad som helst. Det som dyker upp gör det just nu av en anledning. Så tror jag. Och den senaste tiden så har det hänt mycket, mycket som påminner mig om min barndom och mina tonår. Jag tittade nyss på filmen med samma namn som rubriken och jag grät mig igenom andra halvan. Känslan av att vara helt ensam och vilsen i högstadieåren kände jag igen alldeles för väl. Min mamma dog lyckligtvis inte, men jag kände i alla fall igen smärtan i Jenna. Smärtan att vara ensam, utan stöd och vägledning. Rädslan över att vara fel, annorlunda och att inte passa in. Och att få gråta ut är alldeles fantastiskt och befriande!

Snart så.

Livet rullar på även utan dator. Min lilla kompis åkte i golvet när vi var i Uppsala på kongress och sedan dess mår den inget vidare. Jag var hos en reparatör och frågade om råd och fick svaret att det inte finns något att göra. Jag ska i alla fall köpa en ny dator i veckan, och skaffa drulle på hemförsäkringen :).

Eftersnack

Nu sitter jag i personalrummet på jobbet, jag har använt min rast på tre timmar till att sova i två. Tröttheten jag känner efter en kongressvecka är galen. Jag kommer inte ihåg att det var så. Det låter som gnäll när jag skriver men i huvudet så är det inte alls så. Tvärtom. Det är bara ett konstaterande. För med de andra upplevelserna som jag har från veckan så är det helt klart värt att vara trött i ett par dagar, speciellt med tanke på att jag jobbar mitt sista arbetspass idag.

Jag vill egentligen hellre berätta om mina andra erfarenheter. Det var galet roligt att vara på kongress. Dels att få se en ung generation SSUare växa fram och bära fanan högt. Att få se unga oerfarna västmanlänningar jobba hårt i utskotten och sedan plädera för sin sak i en talarstol med 300 personer som lyssnar. Jag trivdes som bäst under utskottsförhandlingarna när jag placerat mig i cafét som en typ av basstation, när det var paus i ett utskott kom någon med en begäran om att jag skulle skriva ut några papper, en annan sms:ade hur vi ställer oss till Lissabonfördraget och en tredje behövde låna datorn för att kolla upp något eller skriva rent. Det var ett häftigt tempo och alla västmanlämdska ombud kämpade hårt!

Jag tyckte också om att få återigen engagera mig politiskt, att tillsammans med ombuden regarea på olika förslag som lades. Och det slutade ju med att jag inte riktigt kunde hålla mig ifrån talarstolen jag heller.

Den tredje delen som finns med mig kan jag inte formulera i ord här. Men jag är stolt över mina vänner som har gjort ett grymt bra jobb under de senaste fyra åren. Det gick inte vägen på förra kongressen och det gick inte vägen på den här kongressen. Men det spelar ingen roll, jag känner en stolthet över att det finns unga Socialdemokrater som bryr sig mer om politiken än om ledaren!

/J

Missa inte!

SSU Västmanlands direktrapportering från SSU:s förbundskongress i Uppsala. 2-8 augusti bloggar vi på:

http://kongressblogg.blogspot.com/

Vackert

Jag har upptäckt att en grymt begåvad gammal klasskompis finns på myspace. Lyssna på "Gör det du tror". Jag lyssnar på den om och om igen i alla fall.

Det är bara att hålla utkik efter Rickard Isaksson. Det här måste ju slå!

Kärlek

Mitt jobb är helt fantastiskt ibland! Det finns en kvinna på min avdelning som tycker om närhet, precis som jag. Hon brukar klia mig och den övriga personalen på ryggen, och somna själv för att hon tycker att det är så skönt. Nu när jag skulle gå hem så vinkade hon åt mig att komma, sen la hon sin varma mjuka hand på min arm och sa: Det här, det är en värme som inte spisen ger.

Fantastiskt va?

Kvällstankar

Känner bara ett behov av att få ur mig det som rör sig i skallen. Små triviala saker som snurrar tillsammans med djupare tankar.

Jag har jobbat 11,5 timmar idag. Med 3 timmars rast mitt på dagen. Jag sov två timmar då men den sömnen är som bortglömd. Jag känner mig helt slut i alla fall. En sommar inom vården är ingen barnlek. Uppenbarligen. Det känns som att jag bara jobbar just nu. Mitt liv står liksom på paus. Jag tränar inte, träffar inte mina vänner lika ofta, går inte på lika mycket möten, ser inte familjen särskilt mycket. Även om jag inte jobbar mer än 100 % så jobbar vi ganska korta pass, vilket gör att jag jobbar nästan varje dag i alla fall. Jag gillar 9-17-jobb. I alla fall nu när jag inte har ett.

Jag tänker en del på hösten också. Och på mitt nya liv som högskolestudent. Det är både spännande och läskigt. Det ska bli så himla kul att läsa det jag vill. Jag vill lära mig om socialt arbete, behandlingsarbete och allt annat som vi ska läsa. Men sedan är det allt det där andra, som alltid kommer när man börjar ett nytt jobb eller så. Vilka kommer jag läsa med? Kommer jag orka pendla, kommer jag trivas på skolan, och i E-tuna?

Livet är så himla spännande när jag tänker efter. Om jag lyfter perspektivet lite från juli 2009 så känns det som att jag är precis mitt i livet just nu. Jag håller på att bygga ett liv. Det är ju fantastiskt!

Men om jag ska orka fortsätta bygga så behöver jag sova. Så godnatt alla!

Wohoooo!

Jag har blivit antagen till socionomprogrammet i Eskilstuna. Mitt förstahandsval!!! Jag har inte ord på hur stort det känns och hur skönt det är att det är klart. För ett år sedan ganska precis (1/7 -08) började jag med mina gymnasiestudier. Jag kommer ihåg att studievägledaren på VUC sa att jag skulle fixa det på ett år. Jag var rädd, spänd, nervös, förväntansfull och någonstans så trodde jag också att det skulle kunna gå. Men jag vet att alltid har haft en tendens att balla ur, jag har alfrig fixat att fullfölja och jag var rädd att samma sak skulle hända nu. Sen har mina tankar pendlat under året, vissa gånger har det känts självklart att jag skulle fixa det och sedan har det funnits stunder då jag varit på väg att lägga av. Men nu är det klart!

Jag har inte alls samma oro inför det här. Dels för att jag vet nu att jag klarar att fullfölja om jag vill. Sen är det ingen fara på taket om mina planer ändras. Fast idag är det ingen tvekan om att det är socionom jag vill bli. Mitt mål var att jag skulle vara färdigutbildad innan jag fyller 30. Om jag går hela vägen nu så är jag klar när jag precis har fyllt 29.

Livet är härligt!

Går inte att greppa

Jag hamnade framför en film som visade hur 5 kurdiska studenter blev avrättade i Iran. De hängdes på ett torg med publik. Det var nog det värsta jag sett... Jag har sett människor dö men då har det varit på film eller tv. Nu var det på film, men jag visste att det var på riktigt. Fy fan. Vi kan nog aldrig riktigt fatta hur befolkningen i Iran har det. Rädslan att veta att jag blir dödad om jag gör/säger/tänker fel. Jag vet ärligt talat inte om jag skulle säga vad jag tyckte. Det är därför de som har protesterat nu sedan valet är otroligt modiga. Och det är därför vi behöver visa att vi ser deras mod och deras kamp. Och att vi håller med. Det är inte okej att mörda människor som protesterar. Jag vet inte om jag tror att Mousavi hade varit en mycket bättre president, det som upprör mig är hur protesterna hanteras. Det är inte okej!

Bättre nu

Monstersuget har lättat och landat i en mindre allvarlig känsla av saknad. Jag är alltså inte ens nära en prilla nu.

Jag ska strax dra till jobbet, har jobbat kväll mån, tis och gör det i kväll med. Det är himla skönt när vädret är som det är. Några av tanterna på jobbet har blivit övertygade om att det är kallt ute. I deras huvuden så fryser de konstant just nu. Vilket gör att vi inte kan ha balkongdörren öppen, fläkten på eller fönstrena öppna. Det blir himla varmt på jobbet med andra ord. Då är det sjysstare att vara där på kvällen som ändå är lite svalare. Dessutom hinner jag njuta av solen på dagen!

Imorgon ska jag utvärdera valrörelsen med SSU Västmanlands styrelse och sedan åker jag till Gävle med fina vänner. Kan det bli annat än bra?

/J

Monstersug

Just nu har jag världens sug efter en snus..., helst snus men vad som helst skulle kunna funka nu faktiskt. Jag tänker inte ta en snus och jag tänker inte röka en cigg... men begäret är starkt nu. Det känns i hela kroppen, jag blir arg, ledsen, har svårt att koncentrera blicken och mår allmänt jäkligt dåligt. Jag försökte äta bort det men det gick inte, varken en chokladbit eller tuggummi hjälpte, inte vatten heller. Får helt enkelt vänta ut skiten. Jag hatar verkligen att vara beroende, det är ett av mina starkaste skäl att sluta. att det inte är jag själv som bestämmer om jag ska snusa eller inte. Det är inte ett val jag gör längre. I början var det förstås mitt eget val. Men sedan dess har beroendet tagit över och jag har inget val längre.

Att skriva hjälper en del. Jag får tänka igenom vad det är som händer i mig egentligen och har då lättare att stå emot.

Jag förstår inte hur folk kan sluta utan hjälpmedel. Jag har ändå den högsta styrkan på nikotinplåster och får såna här abstinenser.. hur tusan skulle det bli utan?
Jag är inte intresserad av att ta reda på hur det känns heller. Plåsterna funkar bra nu, de sitter kvar! Även den sorten som jag skrev att man inte skulle köpa. Så köp vilken du vill. Men sätt den på höften, funkar bäst på mig i alla fall!

/J

Det här med beroende....

Jag får jobbiga abstinensbesvär några gånger om dagen, de är hemska. Och när de kommer så tror jag att jag inte längre vill sluta snusa. På riktigt så kan jag inte komma på ett enda bra skäl att sluta under de stunderna. De är korta och övergående, förmodligen mest på grund av plåstret. Men de är jobbiga när de kommer.

Plåstret har i alla fall suttit hela dagen, höften var tydligen ett bra ställe. Det satt till och med kvar efter en dusch!

Nu är jag riktigt sugen på en prilla, men det får bli ett V6 istället...

/J

Höger eller vänster?

Filippa Reinfeldt säger i programmet Korseld att hon har svårt att se politiken som höger eller vänster, ett par minuter senare får hon frågan om hon kallar sig feminist och svarar då att hon inte gör det på grund av att feminism är ett begrepp som har kopplats ihop för mycket med vänsterrörelsen. Intressant, det första var tydligen bara en talepunkt från Moderata högkvarteret och inte en ärlig åsikt.

Dag 2

Jag börjar tappa sugen lite, inte för att jag vill snusa, utan för att det är så mycket strul med plåstren. De nya jag köpte satt inte heller ett dygn. Det första rasade efter några timmar, det andra när jag vaknade idag. Jag trodde på idén att det handlade om att det var så varmt och att jag var svettig. Men nu är det inte det heller. Jag får använda slut på de jag har och exprimentera, hittar jag inget sätt som funkar så får jag prova tugummi eller något annat istället. Jag har inte råd att byta plåster tre gånger om dagen....

I övrigt går det bra. Ingen abstinens på morgonen alls.

/J

Abstinens

Nu på kvällen blev det riktigt jobbigt. Känner världens sug efter att få stoppa in en prilla under läppen. Det är ganska precis ett dygn sedan jag snusade nu. Jag vill inte ge efter för suget, men det är jobbigt. Undrar vad abstinensen består av, nikotinet får jag ju via plåstret. Är det bara grejen att ha en snus under läppen? Skitsamma.

Annars så tänker jag på de 2000 gripna Iranier som protesterat mot det eventuella valfusket. Undrar hur de har det, troligtvis förbannat tufft. Jag tror inte att de vågar tortera den brittiska ambassadpersonalen. Men de "vanliga" medborgarna får nog känna hur hårt det är i Iranskt fängelse.

Nu ska jag lägga mig!

God natt!

Tomt

Okej, det kommer att bli några inlägg om mitt icke-snusande. Gillar du inte det så kan du komma tillbaka om 10 veckor. (Om jag går hela vägen dvs).

Förutom att jag är lite grinig, trött och allmänt ofokuserad. (får tänka på stavningen av varje ord just nu) så funkar det rätt bra. Jag undrar hur jag hade mått utan plåstret??? Däremot åt jag nyss mat och kände efteråt när jag skulle ta en prilla... att det ska jag ju inte.. och då kändes det apkonstigt... och tomt.. men på ett lite roligt sätt. Jag insåg att jag har rökt eller snusat efter i princip varje måltid i typ 13 år.. men inte längre!

Jag ska i alla fall till Apoteket för att köpa nya plåster för det här var värdelöst (NiQuitin Clear) Jag får gå och trycka på det hela tiden eftersom att det lossnar.. det funkar ju inte! Don´t buy!

Okej, drygt 14 timmar sedan sista snusen.... jag känner mig jättekonstig, typ snurrig. Det går med största säkerhet över. Men det är lite kul också!

Pratade med mamma om det idag och tyckte att jag kunde köpa sugtabletter, kanske ska köpa och ha i nödfall, men det känns rätt bra om jag klarar mig med bara plåstret. Jag ska ändå ha den här styrkan i 6 veckor, och sedan trappa ned i två steg med två veckor vardera.

Snusfri

Jag har gått i sluta-snusa-tankar ett tag nu. Igår bestämde jag mig för att ge det en chans. Mamma slutade röka med hjälp av plåster och hon har berättat för mig att om man sätter på sig plåstret innan man går och lägger sig så klarar man morgonen bättre. Nikotinkoncentrationen är som högst efter 8 timmar nämligen. Och jag börjar alltid morgonen med en prilla. Sagt och gjort. Innan jag gick och la mig igår så satte jag på ett plåster. Och det var inte enkelt vill jag meddela. Det tredje plåstret fastnade och sitter fortfarande kvar, men kanterna börjar lossna. (Det ska sitta ett dygn) Två plåster rakt ner i soporna alltså. Skitsamma, det får väl kosta lite att bli snusfri.

Hur mår jag då? Jag har sovit jättedåligt, förmodligen på grund av att jag inte är van att få nikotin i mig på natten. När jag vaknade var jag inte abstinent, nu känner jag att det saknas något i läppen och jag känner mig en aning okoncentrerad. Men inte värre än att jag tycker att det är okej med ett plåster istället för en prilla. Däremot behöver jag slänga snuset och cigaretterna som jag har hemma, annars kommer jag att försöka den mindre krävande vägen, nämligen att bara skita i att sluta, om suget blir värre.

/J

Jag är behörig!!!

Nu är det klart. Mitt slutbetyg har kommit fram till VHS och de har konstaterat att jag är behörig till alla utbildningar som jag har sökt! Däremot blir det svårt för mig att komma in på socionom med hjälp av mina betyg, jag har ett meritvärde på 12.54, för att komma in på socionomprogrammet förra året krävdes ett meritvärde på 15,21, så det är ganska kört. Men mitt högskoleprov på 1,2 borde stå sig, socionom 2008 var det 0,4. Nu kan jag i alla fall slappna av, äntligen. I mitten på juli kommer antagningsbeskedet!

Nu ska jag duscha, sedan ska jag och brorsonen möta A,G och lilla A på Vallby Museum! Jeej!

Midsommarafton

Dagen har varit himla fin. Jobbade mellan 9-16 och det var mysigt att fira midsommar med tanterna och farbröderna. Gjorde en extra fin dukning till den goda maten och passade på att ta en svängom med en av damerna! Nu är jag hemma hos bror. Vi har ätit grymt god fläskfilé (min bror kan verkligen laga mat) och spelat Buzz. Jag vann för första gången när vi spelade alla tre!

Jag är trött och nöjd med dagen. Nu blir det godis och lite mer buzz.

Jag jobbar imorgon också men tänkte ta mig ett biobesök på eftermiddagen. Har inte sett "Män som hatar kvinnor" än och det vill jag verkligen göra. Någon som vill följa med?


/J

Mardröm

Fy, jag vaknade av att jag grät efter en hemsk mardröm. Någonting hade hänt min bror, jag visste att han hade blivit överfallen men jag visste inte om han levde. Jag vaknade upp på sjukhus och trodde att jag hade sovit en natt. När jag försökte ringa några personer så ville ingen prata med mig. Jag fick veta av sjukhuspersonalen att jag hade varit borta en vecka. Och de ville inte berätta vad som hade hänt med F. Så jag låg ensam på ett sjukhus, visste inte om min bror levde och mina nära ville inte prata med mig när jag ringde. Jag storgrät när jag vaknade och känner min fortfarande sorgsen. Det bästa är att jag grät länge, även efter att jag förstått att det var en dröm och att brorsan mår bra :)

Nu ska jag äta frukost

Tacksamhet

Det är omöjligt att arbeta med dementa utan att bli berörd. I alla fall för mig. Jag satt i soffan nyss och tänkte på kvällen. Jag trivs bra med mitt jobb, och jag tror att oftast känner tanterna och farbröderna att de har det ganska bra hos oss. Vi skrattar mycket, dansar, sjunger och umgås. Men det blir så tydligt när man stoppar några i säng hur ensamma de känner sig. Någon har varit gift i många år och är van att somna bredvid sin maka/make. Och nu blir de omstoppade av en okänd människa som får lön för det. (Visserligen är vi kärleksfulla och omtänksamma men ändå...) Någon annan förstår inte vart den är och varför. Känner inte igen omgivningen eller personalens ansikten. De hade kanske inte känt igen sig hemma heller, med tanke på demensen... men det skiljer sig ju en del mellan ett hem och ett äldreboende.

Att få göra det jag gör är ett privilegium. Jag gör mitt allra bästa för att den demenssjuke ska känna sig lite mindre ensam, få känna att den har ett så fint liv som det bara går att ha i den här sjukdomen. Tidigare sa jag att jag aldrig skulle kunna tänka mig att jobba inom vården. Jag såg bajs på väggarna och drägglande tanter framför mig. Den bilden är så långt ifrån mitt jobb. Jag byter blöjor och matar, men jag gör det för en människa som inte längre har förmågan att göra det själv. En person som har levt ett långt liv och har massor av erfarenheter och kunskaper i ryggsäcken, men som lider av en sjukdom som sakta bryter ner och försör saker som de en gång tog för givet. Som att kunna gå på toaletten eller äta själv.

Det allra bästa med mitt jobb (och den största delen) är det sociala. Att umgås, lyssna på musik, dansa, skratta, prata med och lyssna på de äldre. De jag träffar har inte jätteofta så mycket att säga, åtminstone inte så mycket som är begripligt. De är för sjuka i demensen för det. Men när man ser att det glimtar till, stunder av klarhet, när den riktiga personen kommer fram, det är himla fint.

Om jag vore anhörig till en dement, skulle jag förmodligen vara bitter på sjukdomen. För den är hemsk, den bryter ner och förstör en människa. Jag förstår sorgen och smärtan hos den som har en demenssjuk närstående. För det är inte samma människa när sjukdomen har slagit till. Ensamheten, ångesten och förtvivlan hos den som inte har en sån långt framskriden demens är hemsk. När stunderna av klarhet är många och personen verkligen inte förstår vad den gör hos oss. Det är hemskt. Och jag är så himla tacksam för att jag får vara frisk.

Det som är allra finast, är att trots detta. Trots ororn över att inte veta vart man befinner sig, och inte känna igen ansikterna runt omkring sig, så är de allra flesta på mitt jobb så oerhört tacksamma för den hjälp de får av oss. Vissa är arga, men det är en bråkdel. Oftast är de glada och tacksamma för det minsta lilla.

Till slut vill jag dela med mig av vad en av farbröderna sa till mig ikväll. Jag hade precis hjälpt honom i säng och han var orolig för att han inte visste vart hans fru var och varför hon inte var där. Han är ny på boendet och väldigt orolig över vart han är. När han hade kommit ner i säng så tittade han på mig med världens leende och sa: Om en halvtimme eller så behöver jag nog en kram.

Godnatt!

Vardagslyx

Börjar jobba om två timmar. Jag tänker använda tiden till att sova en stund! Det är verkligen vardagslyx, att få krypa ner under täcket mitt på dagen!


Lovely!

Slut på sommarlovet

Idag är första dagen på sommarjobbet. Jag gillar att säga sommarjobb, känner mig så ung då : ) I själva verket ska jag jobba på schema på samma ställe som jag extrajobbat på ett år. Blir skönt att börja jobba och framförallt är det en nödvändighet om jag ska kunna betala hyran i sommar.

Svägis och jag var på afro igår. Så himla skönt att träna igen. Jag kom aldrig igång riktigt efter påsk, och sedan blev det valrörelse och så har jag inte tränat på mer än en månad helt plötsligt. När vi körde igång med passet igår så tog lättjan över en stund och bara vrålade inom mig. Jag blev toksne över att behöva träna. Vilket skämt va? Jag behöver ingenting, men jag vill! Lättjan får inte vinna.... så enkelt är det. Det gick över när vi kom igån också. Idag känns det i hela kroppen, rumpan, ryggen, benen och armarna. Skönt!

Nu ska jag göra mig lite vackrare och sedan cykla över och passa barnen så att brorsan får komma iväg på ett träningspass!

/J

Betygen

Nu är betygen inskickade. Om två dagar är sista dag för komplettering därefter kan jag börja vänta på ett beslut. Jag är fast övertygad om att det finns en plan för mig. Jag tror starkt på det. Så blir det inte högskolan så är det okej. Men jag vill att planen ska vara högskolan och socionomprogrammet. Det är min önskan, sen hur det blir är en helt annan sak.

Jag har hjälpt C och K att bli sambos idag också. De har flyttat till en fantastiskt vacker lägenhet på Djäkneberget. 3.20 i tak, trägolv och kakelugn. Hur fint som helst! Sover med glädje i den när K jobbar dygn!

Jag känner mig helt slut och utmattad efter dagen. Det har varit mycket känslor, först tacksamheten och glädjen över att få ut ett komplett slutbetyg. Sen oron när det strulade (för det gjorde det en sväng idag också). Ett tag kände jag verkligen att det har varit fler motgångar än jag klarar av när det gäller betygen. Men när jag skällt av mig lite på mamma och fått lite perspektiv så var det bara att göra det som krävdes och det känns bättre nu.

Nu ska jag fräscha upp mig lite innan jag ska cykla ner på stan och träffa mina fina vänner!

Hoppas att ni har en fin dag!

/J

Kvällstankar

Jag är kluven. Jag har aldrig känt mig riktigt nöjd med bloggen. Får inte riktigt till den som jag vill. Anledningen till det är att jag sållar mina tankar och väljer ut de enklaste. Bloggen blir därför väldigt praktisk och enkel. Jag berättar om vad jag gör och inte gör. Varför det är så vet jag. Jag har inte riktigt vågat skriva om det som verkligen känns. Jag vet att ni som känner mig som läser bloggen känner mig på ett annat sätt. Därför har jag valt att inte skriva om min nykterhet, mitt tillfrisknande och alla känslor som jag bär på. Det handlar om mig, mina rädslor och min skam. Nu kände jag att antingen så skriver jag som det är, eller så skiter jag i att skriva. Därav det här inlägget. Jag vill vara så öppen och ärlig jag bara kan (utan att lämna ut mig för mycket, så tänker nog alla bloggare), även om jag inte skriver anonymt eller för andra alkoholister.

Jag vet inte om det blir någon praktisk skillnad på bloggen, kanske inte. Men tar i alla fall ett steg närmre mig själv. Jag vill vara Johanna med alla mina tankar och känslor. Jag vill inte anpassa mig beroende på vem jag umgås med eller vem som läser min blogg.

Jag kommer säkert vakna imorgon och känna skam för det här inlägget, jag fungerar så. Sedan barnsben har jag lärt mig att jag ska dölja mina känslor så mycket jag kan. Lite vita lögner är nödvändigt för att hålla masken utåt. Men då får jag jobba på att lämna skammen istället för att låtsats vara någon jag inte är.

Jag har samma dilemma på typ facebook. Några av mina vänner där är vänner som vet allt om mig, några är personer som jag knappt känner. Där vet jag inte heller hur öppen jag kan vara. Men nu börjar vi med bloggen så får vi se hur det går.

Det här blev nog snurrigt, men nu har jag fått ur mig mina funderingar i alla fall. Nu ska jag och Gucci krypa ner i sängen!

Sov gott alla fina!

/J

HURRA HURRA HURRA

Är på kalas. Eller kalaset har inte börjat än. Men brorsan fyller 27 år idag. Vi börjar verkligen bli vuxna, hur det nu gick till?!

GRATTIS PÅ DIN STORA DAG FINA BROR!

I övigt är allt som det ska. Jag är trött, vilket inte är så konstigt med tanke på att jag har sjukt intensiva veckor bakom mig. Bästa C flyttar imorgon så jag ska hjälpa henne i kväll och imorgon.

Baksmällan efter vuxna-barn veckan börja avta. Jag har i alla fall inte samma känsla av tryck över bröstet som tidigare. Det var verkligen en helt fantastisk vecka! Jag saknar mina nya vänner och de dyker upp i tankarna ofta. Speciellt en av dem. Jag blir så förundrad över hur det bara kan bli så att man klickar. Att det bildas ett speciellt band mellan två människor, det är himla fint. En syster helt enkelt.

Nu ska jag busa färdigt med brorsbarnen innan det blir ett mjölkfritt födelsedagsfirande!

/J

I am back

Det har varit tomt på bloggen ett tag. Dagen efter valet packade jag en väska och åkte på en vecka för vuxna barn (till dysfunktionella familjer) i Vaxholm. Jag kom hem därifrån i fredags men min dator är kvar på SSU expen så att jag har inte kunnat skriva tidigare.

Nu är jag hos mamma i Ängelsberg. Det regnar men det är härligt med landet i alla fall. Jag går i någon form av känslomässig baksmälla efter veckan som var suverän men tung känslomässigt. Jag har så svårt att få fram mina känslor, speciellt inför andra. Så allting kom när jag kom hem. Jag behöver inte gå in så mycket djupare än det, mer än att jag är enormt tacksam att jag fick åka dit. Jag kom närmre känslorna och fick 12 helt nya fantastiskt fina vänner.

Nu ska jag snart åka till ett behandlingshem och berätta om mitt liv. Det är världens grej att få göra det. Träffa killar (det är ett behandlingshem för män) som är beredda att göra en förändring. Det drar mig tillbaka till när jag var nynykter. vilket faktiskt är två år sedan ganska precis. Jag hade två år nykter tid i torsdags!

Nu ska jag umgås med familjen och ta en dusch!

Kram på er alla!

Nu kör vi!

Idag börjar förtidsröstningen. Himla spännande tycker jag. Men det är samma dag som jag hör på nyheterna om en opinionsundersökning som säger att hälften av svenskarna inte vet att det är val. Min verklighet säger någonting annat. Jag tycker att det verkar ha svängt på de här veckorna som jag har varit ute och kampanjat. Nu tycker jag att fler verkar insatta än för bara någon vecka sedan. Men min verklighet behöver inte spegla hur det verkligen ser ut.....

Idag står i alla fall folkhögskolan och valstugan på schemat!

20 dagar!

Bloggen är inte högprioriterad just nu, har helt enkelt inte riktigt ro i kroppen för att i lugn och ro sitta ner och skriva. Valrörelsen går i alla fall bra. Känslan är att det kommer att bli ett högre valdeltagande än förra gången, fast det är iofs vanligt i valrörelser. Eftersom att det tar upp hela min värld i några veckor så tror jag att alla andra har det likadant. Och så vet vi ju att det inte är. Men jag är en optimist och tror på det här!

Jag har dock två mardrömsscenarier, det första är att vakna upp den 8 juni och inse att SD har blivit invalda i parlamentet på svenskt mandat och det andra är att vakna upp den 8 juni och inse att (M) har blivit sveriges största parti. Hemska tankar och genom att vi går och röstar så kan vi undvika det!

26 dagar!

Det är så lång tid det är kvar innan vi ska rösta om vilka som ska fatta besluten i Europaparlamentet de närmsta fem åren. Jag har bestämt mig och kommer att rösta på Socialdemokraterna. Jag kommer också att sätta ett kryss framför Åsa Westlund Har du bestämt dig?

(S)-märkt jobbpolitik!

På alla nyhetssidor kan man läsa om Socialdemokraternas förslag till en ny jobbpolitik. Grymt! Det här visar verkligen att (S) har lyssnat, förstått och engagerat sig i de brister som finns i Sverige idag, och är beredda att göra någonting åt det! Jag tror att det här verkligen är en kraftfull politik för att minska risken att människor hamnar mellan stolarna, för att fler ska få möjlighet att visa vad de kan i arbetslivet och för en rättvisare bedömning av kompetenser och erfarenhet!!

Bra jobbat (S) (Säger fler än jag)!!

Nostalgi och verklighetsinsikt

Då var jag hemma igen. Kl är 17.51 och det betyder att jag har flera timmar på mig att vara hemma innan jag ska sova. Jag har tillbringat helgen på SSU:s valläger. 300 SSU:are och flera spännande seminarier. Det var en bra helg även om jag är sjukt trött efter första intensiva arbetsveckan.

Att vara på ett förbundsarrangemang var spännande. Jag har inte besökt ett sådant sedan kongressen 2005. Nostalgin var ett faktum, bara genom att vara på Bommersvik väcktes en massa minnen. Och jag är så glad och tacksam för mina år i SSU. En av de första jag träffade på lägret var en gammal kompis som sa: Kul att du är tillbaka! Jag kunde inte hjälpa att tänka att mina SSU-år är över, jag är sjukt tacksam och glad över förmånen att få jobba i Sveriges bästa SSU-distrikt en månad. Men det är ingen comeback. Det är ett inhopp. Ett inhopp som jag är superglad och tacksam för att jag får göra. S och jag jobbar grymt bra ihop, vi har världens bästa A på expen och Europapolitik är verkligen ett av mina favoritområden.

Nu gäller det dock att vila, i morgon kör vi igen. Med energi och vässade argument ska vi väcka intresset för valet och politiken i Västmanland. Vi ska se till att göra vårt allra bästa för att Europas befolkning ska få representeras av en socialdemokratisk majoritet i parlamentet som ser vilka potential det finns i Europa. Som ser möjligheterna till en välfärdsutveckling och ett säkrare, humanare, mer jämsällt och ett rödare Europa!!

Nu kör vi kamrater!

Debatt i Köping

Ska snart sätta mig på cykeln och åka till jobbet. Kl är 6.54 och det är sol ute. Helt fantastiskt ju. Kollegan och jag skojade om att solen kommer fram när SSU är på skolor (igår satt vi på kontoret hela dagen och då regnade det hela dagen).

Det blir i alla fall en debatt på Ullevigymnasiet i Köping idag inför valet. Spännande!

Du går väl och röstar?

Valrörelse dag 1

Dagen har gått i rasande fart. Det är grymt kul att kunna ägna SSU-distriktet och valrörelsen all min energi. Det känns överhuvudtaget inte som ett arbete, utan mest som en himla kul grej.

Jag tycker att ni ska kolla in Evin. En grymt duktig tjej som kandiderar till parlamentet. Jag tänker kryssa Åsa. Men Evin har en kul kampanj och en riktigt grym låt som ni kan lyssna på här.

/J

Helgen!

Helgen har gått i rasande fart och varit himla fin. Valbrog firades på Blue moon bar med C. Kvällens höjdpunkt var när C och jag fick hoppa in och styra upp en stackars killes svensexa. Hans vänner hade varit för snälla tyckte vi så han fick några uppdrag att genomföra av oss.

1 maj firades härligt. Dagen började med en brunch hos A, G och lilla fina A. Himla härlig start på firandet! Bodström höll ett grymt tal på torget och solen sken. Mycket folk och ett helt gäng unga sossar!! Efter det mötte jag upp min vän A och gick till fokhögskolan där våra respektive partier hade ordnat en kväll med seminarier. Jag lyssnade på S när han pratade om Rättvisemärkt!

Lördag och söndag har jag mötat, städat, tvättat, umgåts med broren och försökt att vila förebyggande.

Imorgon är det nämligen dags för valanställning! Ska bli härligt att göra mitt bästa för att se till att Västmanlands unga röstar den 7 juni, och att de lägger rösten på (S).

Nu kör vi!

Inget prov

Jag hade fel, tydligen behöver jag inte göra ett slutprov i religionen. Vilket innebär att om de uppgifterna som jag har lämnat in blir godkända så är jag klar....

Så nu handlar det bara om att vänta... och det är inte min starka sida. Tur att jag kommer att jobba med valrörelsen så att jag inte har tid att fundera så mycket på det!

Har inte riktigt ord

Nu har jag lämnat in den sista uppgiften i mina gymnasiestudier. Nu återstår ett slutprov och om allt blir godkänt så är jag färdig. FÄRDIG!! Det känns helt otroligt stort!

Det innebär att jag på riktigt kan söka in till högskolan, något som jag aldrig trodde skulle hända. Inte ens för ett år sedan när jag började med de här studierna. Nu är det klart i alla fall!


Och nu kan jag på riktigt börja engagera mig i valrörelsen, det har varit så dubbelt att tänka plugg när hjärtat varit inriktat på att vinna valet. Men nu behöver jag inte anstränga mig för att inte tänka val. nu blir det skolbesök och flygbladsutdelning på hög nivå!

Vad ska man göra egentligen?

Det ringer en man hem till mig som vill prata om pensioner, men inte med mig. Mitt telefonabbonemang står på en annan person och det var den personen mannen sökte. Jag frågade vad saken gällde och han svarar, pensionen. "Vi har ett par frågor till henne". Jaha sa jag, du är föräljare? Näe svarar han, jag har några frågor. Jamen då kan jag ta ditt nummer så kan hon återkomma till dig? Näe det går inte vi sitter i en server, och det är svårt att ringa in. Jaha sa jag, vad ringer du för? Pensionsrådgivarna AB svarar han. Ett försäljningsföretag frågar jag. Näe, en medlemsorganisation. Jaha sa jag är XX medlem hos er? Näe det är hon inte. Okej sa jag men vi vill inte att du ringer hit igen, hon är inte intresserad av att prata med pensionsförsäljare. Men jag är inte försäljare jag vill bara ställa ett par frågor. Jag började tappa tålamodet men frågade lugnt vem hans uppdragsgivare är, olika företag var svaret. Ja sa jag, du har uppdragsgivare som vill att hon ska byta pensionsfonder? Jaa fast det är förstås helt frivilligt. Ja sa jag men hon är ju inte intresserad. Vi återkommer istället sa han. Men snälla gör inte det sa jag, hon är ju inte intresserad. Då lägger mannen på luren.

Så nu har jag spärrat telefonen i NIX registret. Och hoppas att han inte har planer på att ringa igen förrän spärren går igenom efter tre månader.

Frejakult i Västerås

Läser om Västerås religiösa historia, och jag hittade information om ett gravfält från Vikingatiden där man grävt upp många kvinnogravar. Detta gör att man tror att det har funnits en frejakult i Västerås. Jag blev heltänd på den tanken.. tänk om det stämmer. Att det i Västerås på vikingatiden, fanns en stor eller liten grupp kvinnor som vågade bryta de manliga sederna och tron och dyrka en kvinnlig asagud. En kvinnlig asagud som i berättelserna ofta framställs som lösaktig på grund av sin status. Jag tycker att det är helt fantastiskt!

Våren!

Jag är tokladdad inför våren nu. Helgen ska bli solig och jag ska tillbringa den med fina vänner. Idag ska fötterna vårfixas, hälen ska filas och naglarna målas så att jag kan tjuvstarta med sandaler fast det bara är April!

Debatt

Har precis kommit hem från en debatt på ABF i Västerås inför europaparlamentsvalet. Deltagare var representanter från alla riksdagspartier samt junilistan. Debatten var verkligen inget vidare, varken formerna för den eller dess genomförande. Brilliant var däremot socialdemokraternas representant G. Han försökte få med de övriga debattörerna till att diskutera sakpolitik och inte formerna för EU-samarbetet eller om vi är för eller emot. De tog 45 min till att prata om euron, och att de ville prata sakpolitik, innan de de facto började prata sakpolitik. G slängde ut en krok om Lavaldomen men ingen av de övriga debattörerna fångade upp den. Förrän publiken fick komma in efter en timme och jag ställde frågan igen. Då blev det lite mera sakpolitik.

Jag tycker att det är tråkigt, och de som pratar om att de vill höja valdeltagandet gör valdeltagandet en björntjänst genom att prata om EU som någonting konstant, som är bra ibland och dåligt ibland. EU är varken bra eller dåligt, det är politiken i EU:s beslutande instanser som avgör EU:s rikting. Vi har en möjlighet att förändra den politik som förs idag, för den är inte bra. Men det beror inte på EU, det beror på att europaparlamentet styrs av högern. Genom att rösta på socialdemokraterna så kan vi förändra politiken så att den bli mer inriktad på människan istället för på marknaden.

Peppad

Nu är jag exakt tre uppgifter och två slutprov ifrån ett slutbetyg. Det börjar närma sig nu. Och jag är himla peppad att göra färdigt de här kurserna nu så att jag kan köra igång med valrörelsen på riktigt. Valanställningen var nog vad jag behövde för att se till att vara färdig med kurserna... allt löser sig så bra!

Egentligen skulle jag vilja hänga på expen med S och planera, boka skolor och göra allt annat kul som behöver göras... men nu får jag tillbringa ett par dagar hemma så att jag blir färdig....


Men nu blir det frukost och repris av gårdagens Agenda!

Svaren på enkäten

Jag lovade att jag skulle skriva ut svaren från undersökningen som jag skrev om för ett tag sedan. Så här kommer det:

Fråga 1

Hur ser du på Guds existens?

1. Det finns ingen annan Gud än den människorna uppfunnit. Antal svar: 3
2. Kanske finns det en Gud, kanske inte. Antal svar: 7
3. Det måste finnas en Gud, annars är allting meningslöst. Antal svar: 2
4. Det finns en Gud som skapat och styr världen. Antal svar: 1
5. Det finns en god och allsmäktig Gud som människorna kan vända sig till med bön om hjälp. Antal svar: 7
6. Kan ej besvara denna fråga. Antal svar 0

Fråga 2

Hur uppfattar du Jesus?

1. Jesus har aldrig funnits. Antal svar: 0
2. Jesus är en av de främsta religionsstiftarna som funnits. Antal svar: 8
3. Jesus är Gud son och människornas frälsare. Antal svar: 4
4. Jesus är den som lärt oss vad vi behöver veta för att kunna leva rätt. Antal svar: 3
5. Kan ej besvara denna fråga. Antal svar: 5


Reultat
Fråga 1. Hälften av de som svarat på enkäten delar kristendomens uppfattning om Gud. (Svar: 3, 4 och 5.) Övriga hade svårt att uttrycka en uppfattning om Gud. Detta stämmer ganska väl överens med svaren från 1978, det var då en något lägre procentsats (46%) som delade kristendomens uppfattning.

Fråga 2. Ingen av de svarade förnekar Jesus existens.
Endast 4 personer delar kristendomens uppfattning om Jesus.
Majoriteten, 11 personer menar att Jesus var en religionsstiftare och/eller moralisk förebild.
Endast 5 personer valde att inte svara.
Här skiljer det sig från den tidigare undersökningen, där hade hälften svårt att uttrycka en uppfattning.

Fildelning

Efter att killarna bakom Pirate Bay idag fälldes i domstol så känns debatten om fildelning åter aktuell. Jag tror att riksdagspartierna kommer att få en stor överraskning i valet 2010 om vi inte ser till att ta frågan på större allvar än vad som gjorts hitills. Om vi la lika mycket energi på att fundera hur vi ska kunna ordna så att upphovsmännen får betalt, och att människor kan dela filer med varandra. Som vi lägger på att se till att kunna sätta dit de som fildelar, så skulle mycket kunna göras. Jag vågar nästan hävda att det här är en av de viktigaste politiska frågorna just nu, och på mycket länge. Inte för att frågan i sig, utan för att det handlar om en hel generations förtroende för politiken och rättvisan. Jag har spenderat två dagar hitills i valrörelsen på skolor, och den vanligaste frågan är, vad tycker ni om fildelning?

Den här frågan handlar inte om populism, det är inte frågan om att framför allt annat vinna röster, utan det handlar om att vara lyhörd för ungdomar och deras vardagssituation.

Genus betyder inte jämställdhet

Jag har flera gånger i samhällsdebatten hört att människor använder ordet genus, när de pratar om jämställdhet. Genusfrågan säger man och menar jämställdhetsfrågan. Genus per definition betyder det sociala könet. Det är alltså en politisk teori om att vi kvinnor och män fostras in i olika roller. Vi (som tror på genus) tror alltså inte att kvinnor och män har olika egenskaper (förutom de rent fysiska) av födsel, utan för att vi i samhället har en syn på män och kvinnor.

Anledningen till att jag skriver det här inlägget är för att få ur mig något som jag har retat mig på en tid. Jag tittade på Per Ströms Genusytt på Youtube, i alla fall i 5 min, sen bestämde jag mig för att jag inte ville lägga ner mer tid av mitt liv på det tramset. Men han gör samma misstag hela tiden, han och riksdagskvinnan han intervjuar tror inte på genus (de säger att de inte tror på könsroller), men likt förbannat så pratar de om genusfrågan hela tiden. Det handlar om en pinsam brist på kunskap.

Trodde nog inte det

Inser nu, när jag har spenderat två dagar med min blivande kollega S på SSU expen, att jag tyckte att det var roligare än jag trodde att jag skulle göra. Klart att jag visste att det skulle bli kul att vara med i en valrörelse igen. Men inte så kul. Nu har jag svårt att koppla bort valrörelsen och tänka plugg. Men jag har hälften kvar i två kurser som ska bli färdiga, helst innan veckan slut. Fast det är min egen tidsplan, innan 4 maj räcker bra.

Sen blir det skolbesök, nattöppen valstuga, nya medlemmar och närradio för hela slanten. Okej, det blir inte mycket närradio, men jag och min vän och gamla radio-pratar-kollega A ska i alla fall göra ett program tillsammans. Ett EU-val special. Ska bli så himla kul! Sen hoppas jag att SSU Västerås och ett gäng till är sugna på att göra program också. De tre sista veckorna innan valet kommer vi att köra tre program om allt går enligt planen! Så håll öronen öppna efter oss!

Nu blir det i alla fall tvättstuga och städning!

//j

Oj oj

Såg att det var fem dagar sedan sist. Kort uppdatering... Jag har: ont i ryggen, kampanjat med världens bästa SSU-distrikt i två dagar, klarat psykologin (vilket innebär två kurser i från slutbetyg), och jag är trött som tusan.

Det blir sängen nu och förhoppningsvis ett fantastiskt välformulerat, stimulerande och underhållande inlägg i morgon.

Så länge kan ni kolla in: http://ssukampanj.blogg.se/

/J

Grillad!

Måste bara hoppa in en snabbis. Grillad på SVT, i kväll med Gudrun Schyman. Hon var grym! Hennes slutreplik var det bästa som jag har sett i alla program. Jag gillar komikerna, men i kväll fick de stryk. Titta på det om ni kan!

Diagnos: skoltrött

Jag tycker om att sätta diagnoser på mig själv. Mest för att när jag har identiferat ett problem så kan jag göra någonting åt det. Nu har det gått en tid när jag inte har pluggat. Jag har fått tvinga mig själv att öppna böckerna eller logga in på skolans hemsida. Nu slog det mig. Jag har drabbats av vanlig hederlig skoltrötthet. Jag längtar till den 4 maj, för från och med 4 maj är jag anställd och inte elev. Och då har jag 4 hela månader av arbete framför mig. Förhoppningsvis. Arbetet är klart, men det är inte klart om jag kommer att plugga från och med höstterminen. Vilket jag hoppas. Så nu handlar det bara om att släppa ansvarslösheten och köra på. Mötet med S på expen igår peppade mig, eftersom att jag vill köra så mycket valrörelse jag bara hinner så behöver jag göra färdigt de här kurserna. Hur trött jag än är. Så nu kör vi!

Pluggpåsk

Jag har inget minne av att jag någonsin direkt har firat påsk. I skolan hade vi påskavslutning i kyrkan, när jag var liten fick vi påskägg och ibland påskmiddag hos farmor. Men mer än så har jag inget minne av. Detta i kombination med att jag är distansstudent, gör att jag kommer att tillbringa påsken framför datorn med böckerna i högsta högg. Och det ser jag framemot. Jag har inte gjort så mycket när det gäller skolan den senaste tiden. Nu har jag tre kurser kvar och dessutom börjar valrörelsen snart och den vill jag delta i så mycket som möjligt från start. Vilket betyder att alla dessa röda dagar gör att jag i lugn och ro kan plugga! Idag blir det psykologi.

Hoppas att ni andra får den påsk ni önskar. Med eller utan firande!

/Johanna

Enkätundersökning

Jag håller på med en uppgift i min religionskunskap B, och jag behöver hjälp. Jag har två enkätfrågor som handlar om synen på Gud och Jesus. Vill du hjälpa mig?
Svara i såna fall på frågorna och mejla svaren till: nieden@bredband.net

Fråga 1

Hur ser du på Guds existens?

1. Det finns ingen annan Gud än den som människorna uppfunnit
2. Kanske finns det en Gud, kanske inte
3. Det måste finnas en Gud, annars är allt meningslöst
4. Det finns en Gud som skapat och styr världen
5. Det finns en god och allsmäktig Gud som människorna kan vända sig till med bön om hjälp
6. Kan ej besvara denna fråga


Fråga 2

Hur uppfattar du Jesus?

1. Jesus har aldrig funnits
2. Jesus är en av de främsta religionsstiftarna som funnits
3. Jesus är Guds son och människornas frälsare
4. Jesus är den som lärt oss vad vi behöver för att kunna leva rätt
5. Kan ej besvara denna fråga


/J

Självömkan

Idag får jag betala för min grymt roliga kväll igår. Jag är så trött. Och det är okej, om det inte vore så att jag har inte tid att lägga mig framför tv:n och slappa. Dagen började med ett möte, sedan var jag hemma ett par timmar, sen träning och nu ska jag iväg på ett möte till. Och ögonen vill typ inte vara öppna... Det är på riktigt inget synd om mig, men jag gnäller lite ändå : )

Nu börjar solen titta fram för första gången idag. Precis vad jag behöver för en liten energikick. Nu blir det duschen!

Vilken kväll!

Jag ska upp om sex timmar, men jag kände ändå ett behov av att skriva om min kväll. Min bästa vän C bestämde sig för att hon ville bjuda mig på en krogkväll, det var ett tag sedan jag var ut nu, och det var grymt!

Vi var på Blue moon bar som kan rekomenderas på lördagar. Åldern är lite högre än på fredagar. Sist kände jag mig gammal bland alla gymnasieelever. I kväll var det bra däremot! Ett grymt coverband spelade och resten av tiden hängde vi som vanlig inne i schlagerbaren (som inte alls bara spelar schlager) och dansade.. i flera timmar. En gammal klasskompis från högstadiet jobbade i baren. Honom har jag inte träffat på 10 år, så det var grymt. C och jag vet ju lite på förhand att det blir en 10-års fest efter sommaren så det kunde vi glatt meddela! Vi funderar dessutom att på egen hand höra av oss till de som vi har kontaktuppgifter till och fixa någon mindre återträff innan. Vi får se hur det blir med det.

Nu ska jag krypa ner i min sköna säng och sova i alla fall i några timmar!

Hoppas ni andra sover gott!

/J

Nope

Det var nog inget virus. Efter en halv film så började jag piggna till och när den var slut så hoppade jag upp ur sängen. Var väl bara känslorna från dagarna borta och dagen idag som kom ikapp. Jag fungerar så.

Nu känns det bra i alla fall. Lyssnar på Nanne, (helt okej faktiskt) och tänker snart krypa ner för att sova. I morgon blir det Tupperwareparty för första gången. Det ska bli kul.

Hoppas att ni andra har det fint!

Virus?

Känner mig trött och svag i kroppen. Var på möte men fick lov att åka hem efter halva för att jag höll på att somna. Nu ska jag snart lägga mig i sängen och inte kliva upp mer i kväll om jag inte måste. Jag har så svårt att känna mig sjuk om jag inte har feber eller ont i halsen. Men något är på tok i kroppen i alla fall.

Nu blir det filmkväll i sängen!

A new direction

Nu har jag samla mig tillräckligt för att kunna återberätta lite av resan. Det blir liksom två perspektiv när jag tänker tillbaka. Det första är resan, sällskapet, besöken, maten, staden, och allt som hör därtill. Och när jag tänker på det så var det grymt! Jag hade så himla kul tillsammans med distriktsstyrelsen och S och F. (Vi var tre medresenärer som inte tillhör DS, ja ombudsmannen också iofs.) Jag har inte skrattat så mycket på länge, vi hade sjukt kul ihop när vi försökte flirta på franska, eller när vi insåg att toalettbesöken skulle bli få (toalettdörren var en vikvägg!!). Att möta våren var hur härligt som helst, jag är tokpeppad för vår i Sverige, solglasögon, ballerinas och glass!

Det andra perspektivet är politiken. L skriver jättebra om de sociala skillnaderna som vi mötte i Bryssel. Vi fick förmånen att träffa Juliene från PES (Party of European Socialists) som pratade om det gemensama valmanifest som sossarna i Europaparlamentet har enats kring. "People first, a new direction for Europe". Det handlar kort om människan före marknaden. Om krafttag mot den ekonomiska krisen, för fler arbetstillfällen, fackliga rättigheter och jämställdhet mellan könen. Socialdemokratisk politik helt enkelt. Och det är en ära att få möjligheten att sprida den till ungdomar i vårt kära län!

Men nu har jag bråttom in i duschen!

Home again

Nu är jag tillbaka hemma i lägenheten Jag är jättetrött, peppad, glad, fundersam och nöjd. Resan har varit så himla bra, jag har skrattat sjukt mycket (mer än på himla länge), gråtit några skvättar (av samma skäl), pratat politik, pratat om helt andra saker, sjungt sånger på en buss, missat parlamentarikern på grund av magsjuka (som inte var magsjuka), sovit på ett hotell utan dörrar till toaletten, suttit i solen i ballerinas och provat belgisk choklad, våfflor, revbenspjäll med sockermarinad, bättre och sämre snabbmat och planerat valrörelse. Ni hör väl själva? Vilken resa. Nu ska jag hoppa i säng. Om jag känner för det i morgon så skriver jag mer utförligt om resan. Det kommer i alla fall bilder som jag lägger upp!

Sov gott!

Nu drar jag!

Eller om 12 minuter är det dags. Då börjar resan mot Bryssel. Jag kommer hem på onsdag kväll, ha det superfint så länge!

Kram J

Vilken dag!

Dagen har gått i ett. Nu är jag hemma och andas ut rejält. Började med träff med S och sedan möte, vilket var sjysst. Sedan lite sista-minuten-shopping innan resan. Bryssel åker jag till i natt om jag inte har skrivit det. Efter det var det hem och hämta min älskade bebis som har fått tovor, så hon hade tid hos katt-frissan för rakning. Hemskt och tragisk upplevelse för henne by the way. Spelade inte så stor roll hur mycket jag pussade och pratade med henne. Efter det skjutsade Svägis mig till C som ska ta hand om Gucci när jag är borta. Tack igen J! Så där lämnade jag henne, hemsk och tragisk upplevelse för mig by the way. Eller nä, inte så illa. Men det är tufft att lämna bort henne. Nu är jag i alla fall hemma och ska städa, packa, bada (fixa naglar osv) och sova lite har jag tänkt. Vi får se vad jag hinner med. Balkongdörren står på vid glänt och köksfönstret är öppet, det är fördelen med att älsklingen inte är hemma. Matte kan vädra ordentligt!!!

Nu blir det ugnspizza i alla fall!

Ha det alla fina!

Blondinbellas syn på politik

Kan inte riktigt hejda mig. Blondinbella skriver att med rubrikerna om Vanja Lundby Wedin och med Mona Sahlin i spetsen för S så får alliansen sitta kvar en mandatperiod till, och det känns fantastiskt. Jag blir alldeles mållös. Inte för att hon vill ha en borgerlig regering 2010 utan för synen på politiken.
Politik är inte fotbollsmatch där det handlar om att vinna serien och få vara svenska mästare i 4 år. Politik handlar om att göra sitt allra yttersta för att utifrån sina värderingar göra världen till en lite bättre plats att leva på.
När jag hörde om Vanjas missar så tänkte jag inte att det här gör det svårare för oss (S) att vinna valet, utan jag tänkte på alla de människor som nu får lämna sina arbeten och har ingen eller en väldigt låg A-kassa. Jag tänkte på de industrianställda som nu får välja mellan att sänka sina egna löner, eller låta 35 arbetskamrater gå. Detta samtidigt som redan välbärgade människor plockar ut skyhöga bonusar till sig själva och sina närmast sörjande. Här är alla lika goda kålsupare, de statliga företagen är inte bättre än de privata, Anders Borg och den tidigare regeringen får ta på sig ansvaret för det. Även om det naturligtvis är ännu mer anmärkningsvärt i kristider. (Kom ihåg hur konjuknturläget såg ut när borgarna vann valet 2006!) Vad som är sant när det gäller Vanjas roll är ju ännu inte ordentligt utrett.

För mig visar blondinbellas rader på en väldigt konstig syn på politik, jag får bara hoppas att de övriga muff:arna är lite mer ansvarsfulla, även om ingenting hitills har givit mig en orsak att tro det.

Seg

Vilken segdag. Har funderat i en halvtimme på att resa mig och fixa lunch, men jag blir bara mer fastklistrad i soffan. Det kan låta gnälligt. Men jag gillar det. Jag har bestämt mig för att jag inte behöver göra något som jag inte vill idag, dvs jag får vila en dag från plugg, disk, städning och annat tråkigt. Svägis, jag och barnen ska ner på stan om några timmar och kika runt innan det är dags att fira Mesta Mästarna! Efter det blir det mördarsteppen som svägis kallar det. Jag längtar, jag har haft en bra helg men den har också inneburit mycket mat och lite (eller typ ingen) motion. Så att köra stenhård step idag blir bra.

Men nu kurrar det i magen, soppa blir det till lunch. Vilken sort vet jag inte, beror på vad jag har hemma. Och angående det så kan jag ju berätta att Keldas färdiga soppor på tetra är grymma! Jag äter de till lunch varje dag, fast jag har i lite grönsakser, bönor eller annat gott som passar. Prova det om ni har brist på ideér, de är suveräna. Den orientaliska är bäst, men tomat och sparris är också riktigt bra!

Vilken helg!

Nu har jag sovit en hel natt. Lite mer faktiskt. Planen idag är att bara ta det superlugnt. Hänga hemma till 17 när det är dags att fira bandygrabbarna på torget! Sen blir det step i kväll.

Helgen var grym. C och jag gjorde oss vackra hemma hos mig innan det stora kalaset. SSU distriktet i Västmanland fyllde 90 år och det firades på bästa möjliga sätt. Med gamla ordföringar och ombudsmän tillsammans med dagens aktiva SSUare. Kvällen inleddes med en samtalspanel som pratade gamla minnen blandat med tips och råd för framtiden. A gjorde ett strålande jobb som samtalsledare!

Sedan blev det middag och musik. Två lysande trubadurer som sjöng och spelade några grymma egenskrivna låtar och en hel del gamla arbetarrörelse-sånger. Jag som inte sjöngt tillsammans med andra SSUare på länge njöt i fulla drag. Det var en toppenkväll helt enkelt!

Söndagen inleddes med en liten försovning och sedan DÅK. Återigen en väl arrangerad årskonferens. SSU Västerås är verkligen på g, jag brukar ta mig som uppgift att försöka peppa några yngre förmågor att våga ta plats i talarstolen men det var i det här fallet helt onödigt. De var redan förberedda och engagerade att gå upp och föra sin talan. Grymt!

Nu ser jag fram emot jubileumsskriften som kommer under året!

SM Guld!!!!!

Okej. Jag är inte efterbliven eller så. Det är bara det att jag har spenderat lördag och söndag på annan plats än hemma, och har inte haft tid att ta in GULDET!!!

Men det har jag nu.. Och jag är grymt glad över att min bror och svägerska fick se matchen på plats!

När jag var liten och var på bandy så var det självklart stort när VSK vann guld, men de gjorde det så ofta och var i varje fall i final nästan varje år. Nu är det sju år sedan guldet fanns i Västerås. Så det här är jättestort!

Jag tittade på ett kort inslag i tvärsnytt och började nästan gråta. Dels är det så himla häftigt att de fixade det, jag trodde inte det själv. Men det är också så att jag har sovit mindre än normalt och då får jag mer av alla känslor!

Jag ska blogga om helgen också, om det fina arrangemanget, de grymma musikerna, de inspirerande talen, det härliga sjungandet, den goda maten och den politiska debatten. Men först ska jag sova en hel natt!

Kram på er!

SM GULD SM GULD SM GULD!!!!