Mina fredagsfunderingar idag handlar om ett samhälle som håller på att glida isär. Om en generation som växer upp i ett samhälle som inte längre präglas av att vi tillsammans tar oss framåt. Istället växer de som har upp med en rädsla för dem som inte har. Rädd för att de ska ta något från oss. Rädd för att de ska bränna min bil eller råna mig på min mobil.

Sen finns det de som växer upp i tron om att vi skiter i dem. Att de som har ändå inte bryr sig om oss. Och de har rätt. För vi frågar inte. Vi skiter i. Det handlar om inställning, säger vi. Det handlar om vilja och engagemang. Alla kan ta sig uppåt. Om de bara vill. Men de vill inte. De är lata.

Vi har givit upp. Vi skär ner på utbildningsplatser och försvårar för dem att läsa högre utbildning. Vi urholkar de sociala trygghetssystemen och köper oss privata försäkringar. Vi tänker att det där med en generell välfärd kanske inte var för oss i alla fall. Det är nya tider.