Från Barnfattigbloggen som nu finns med i min länklista. Ett brev från en tjej som idag är 24 år.

"En dag följde jag med pappa till socialen, vi hade ett möte som jag knappt ens minns något utav, jag minns bara att jag var hungrig eftersom brödet var slut på morgonen och att jag därför inte fått i mig någon frukost. Jag minns hur de fina damerna satt där och förklarade att de inte kunde skriva ut någon check till pappa för matpengar (varför minns jag ej).

Jag reste mig upp och sprang ut med tårar, en av damerna följde efter mig (jag hade haft möten med henne ensam tidigare). Jag förklarade hur situaionen var, då jag var i panik eftersom jag insåg att det var långt kvar till kyrkan skulle ha öppet igen.

Hon tog med mig till Ica och bad mig att fylla två korgar med mat, inte bara bröd, utan även smör och ost! Det jag minns bäst från den dagen var när vi stod i kön till kassan och hon slängde i ett paket med glass, "Gammeldags Vanilj" i varukorgen, min och pappas favorit. Då bröt jag ihop, rakt upp och ner vid kassan på Ica, av ren lycka. Och pappas min när jag kom hem med två fulla kassar med mat, och hur vi sen satt och drack kaffe och åt vaniljglassen medan vi spelade skitgubbe (kortspel), sitter fast på min hornhinna än idag, det var utan tvekan en utav mina lyckligaste stunder i livet."