Till frukost i morse läste jag Västerås tidning. Som vanligt bläddrade jag bara snabbt förbi dödsannonserna men min hjärna hann registrera ett bekant efternamn. Jag bläddrade snabbt tillbaka och såg att förnamnet var lika bekant. Han var född 1984. Jag har ingen relation till honom och har egentligen aldrig haft, vi har möts i samma kretsar några gånger genom åren. Det sorgliga är att tänka på familjen. Hans närmaste. För man ska inte förlora sina syskon, kärlekar eller vänner i vår ålder. Det är för tidigt.

Jag har tänkt att jag ska formulera ett inlägg om att konkurrensutsätta vård. Men jag väntar, det är inte läge nu känner jag.