Jag blir så ledsen. För min egen del den här gången, inte för Norges. Egentligen vet jag inte om jag borde blogga nu eller om det är "för privat". Jag har ju som sagt lite svårt att veta vart de gränserna går. Men om jag inte berättar om mina egna upplevelser så kan jag inte bidra till en förändring, och det vill jag. Så med risk för att lämna ut mig.

Jag ringde Västerås kommunala bostadsbolag nyss. Jag får inte hyra lägenhet hos dem eftersom att jag har skulder hos kronofogdemyndigheten (för er som inte känner mig så orkar jag inte gå in på en förklaring om varför, inte nu). Jag har inga hyresskulder och en gammal skuld som jag haft till Mimer,(det nämnda bolaget) en skadad tapet som jag inte betalade när jag flyttade, är betald sedan flera år. Nu ringde jag för att fråga om jag med hjälp av en borgensperson kan få hyra en lägenhet hos dem. Jag vill flytta till en större lägenhet om 1,5 år när jag pluggat klart. För varje sådant samtal krävs verkligen en kraftansträngning. Varje avvisande är smärtsamt. Svaret blev hårdare än jag trott. Skulderna måste vara betalda innan jag kan få lägenhet. Till och med om jag har en "ren" borgensperson.

Det här är konsekvenser som jag får leva med, jag vet det. Jag köper och accepterar det. Men varje gång jag får höra: tyvärr inte så länge du har skulder, så gör det ont.

Med att jag vill bidra till en förändring menar jag inte att det är rimligt att kräva att man med ett oansvarigt ekonomiskt beteende ska kunna hyra... Eller jo det kanske jag tycker egentligen... Men det jag i alla fall minst tycker är att man ska kunna kräva är att man ser till hur det ekonomiska beteendet ser ut idag. Jag har alltså kontrakt på en hyresrätt som jag sköter (därmed goda referenser), inga nya skulder har tillkommit på fyra år (jag har ändå bara varit myndig i 10 år), jag har vad de kallar fast inkomst och en borgensperson som är helt clean. Det är alltså riksfritt för dem att få in sina pengar (om jag inte betalar gör ju borgenspersonen det) så skälet till att de inte vill hyra ut är vaddå? Ja jag vet inte.
Till saken hör också att av socialtjänsten är det tveksamt att man får hjälp med "bara skulder", speciellt om man inte har hyresskulder. Socialtjänstens få kontrakt behöver gå till de med svårast social problematik. Så där står jag. Jag har en lägenhet så jag klarar mig, men för två år sedan hade jag det inte. Där hade jag önskat att det kommunala bostadsbolaget var det med schysstast krav. Så var det inte. Jag hittade en privat som gav mig en chans.