Om den sexuella revolutionen. Igår möttes vi som lyssnar på Sveriges radio av nyhetsrubriken: unga kvinnors sexpartners har fördubblats på tio år. Vidare i reportaget fick vi höra att könssjukdomar bland unga kvinnor ökar och med det en ofrivillig barnslöshet. Jag förstår inte hur de på ekoredaktionen som gjorde reportaget tänker. Att göra kopplingen att ofrivillig barnlöshet och könssjukdomar beror på unga kvinnors antal sexpartners känns inte helt modernt. Problemet är väl snarare att unga kvinnor och män (!) inte använder kondom i någon större utsträckning (något som också fanns med i studien).

Mäns sexualitet har betraktats som självklar i alla tider, men kvinnans sexualitet är något som traditionellt skuld- och skambeläggs. Vi i västvärlden hånar kulturer som stympar sina döttrar (det är förstås avskyvärt) men det vi inte ser är att också vi betraktar kvinnans sexualitet som något som finns för mannen. Den sexuella revolutionen är här, med det menar jag att tiden när även kvinnor tillåts ha en sexualitet är här. Sexleksaker finns att köpa på apoteket och det är inte i lika hög grad pinsamt för kvinnor att prata öppet om sina sexuella preferenser. Reportage som det igår spär på bilden om att det är ett problem att unga kvinnor har många sexpartners. Varför är det ett problem?

Den sexuella frigörelsen måste innebära att det är okej för alla människor att uttrycka sin sexualitet på det sätt de vill. Oavsett om det rör sig om att man inte vill ha sex eller om det rör sig om att man vill ha sex, med flera olika partners, samtidigt eller inte. Så länge ingen annan tar skada.
För det finns en sjuk sexualitet också, den pratar jag inte om här. Precis som med alkohol så fungerar det för de allra allra flesta att dricka, så finns det några som inte kan och bör dricka. Ungefär så tänker jag kring sexualitet också, det finns de som inte kan vara sexuellt frigjorda för att de själva tar skada av det. Det är en sak. Men att skuldbelägga unga kvinnor för att de ligger runt är gammalt.