Livet går i 180 just nu. Igen. Det är ett tema ni känner igen kära läsare. Jag ska inte raljera mer om det för jag trivs. Idag blev det en föreläsning på kvällen om narkotikamarknaden i Västerås. Det var superbra verkligen.

När jag pratade lite med Cissi efteråt så insåg jag att jag behöver tid att reflektera och fundera igenom mina dagar. Rent praktiskt har jag det eftersom att jag slutar tidigare om dagarna just för det, men jag tar mig sällan tid till det själv. Om jag inte reflekterar och funderar över mig själv och min egen inställning till det jag ser finns en risk att jag bara köper saker utan att kritiskt fundera över det. Och det vill jag inte.

Nu tänker jag mycket på två olika trender när det gäller tankeinriktningar inom socialtjänsten. När det gäller missbruksvården har "omhändertagandet" ökat, jag menar inte LVM utan jag menar att man klappar mer på vissa missbrukare idag. Underhållsmedicinering och omvårdnadsboenden är två sådana exempel. Man kan utan att få krav på att låta bli att missbruka få ett boende i Västerås idag. Man får förstås inte begå kriminella handlingar (knarka) på boendet, men dricka får man göra hur mycket man vill.

Med underhållsmedicinering tänker jag på preparat som ersätter heroin, exempelvis subutex och metadon. Det kan man få idag under särskild uppsyn och efter genomförd utredning och bedömning. Om missbruksutredningen får som den vill blir det mer av den varan i framtiden. Mer läkemedelsassisterad behandling.

Den andra tankeinriktningen jag tänkte på gäller försörjningsstödet. Här betonas det egna ansvaret och den "fria viljan". Har man valt att inte betala sin hyra får man ta konsekvenserna av det. Det är inte så fyrkantigt, det är individuella bedömningar men jag upplever att riktniningen går mer åt det hållet.

Jag är inte klar över vilket förhållningssätt jag känner mig mest bekväm i ännu gällande något av de två tankesätten. Jag kan dock konstatera att jag tycker att de går i två helt olika riktningar och att det är lite konstigt.

Praktiken är riktigt spännande. Även om jag inte alls trivs i rollen som praktikant så älskar jag att lära mig saker och bli duktigare. Jag utvecklas verkligen professionellt. Min handledare är guld och tar sig tid med mina frågor och påståenden.