måndag 26 september 2011

Jag har precis kommit hem från en så kallad "högriskmatch" i fotboll. I alla fall det närmsta vi kommer i Västerås. Västerås SK mötte Hammarby. På facebook haglade (nej okej, men det förekom i alla fall kraftigt) med kommentarer av vänner som uppenbarligen inte gillar fotboll, dessa vänner såg tydligt bråkstakarna mer och fotbollen mindre.

Jag som var där fick uppleva 90 minuter härlig fotboll och några minuters bråk. Jag försvarar inte de som slåss, och ikväll var det en del sånt, men jag tänker heller inte lyssna på när man försöker smutskasta fotbollen för något som samhället ansvarar för. För det tar inte lång tid, om man verkligen är intresserad, att se efter vilka det är som bråkar på en sån här match. Det är samma grupp som slåss på helger efter krogen. De allra mest utsatta, de med missbruksproblem, kriminalitet och/eller arbetslöshet. Jag vågar påstå att de som slåss, huliganiserar och förstör kommer tillhör i hög grad redan stigmatiserade grupper i samhället. Därför är det ett samhällsproblem, inte ett fotbollsproblem.

Min bror fick springa till bilen efter matchen, helt utan att ha provocerat. Han berättade att de som bestämt sig för att jaga det här gänget VSK:are inte själva hade varit på matchen. De kom från ett helt annat håll. Är det fortfarande fotbollshuliganism det handlar om då?

Inga kommentarer: