Det är så himla vackert med emotionell nakenhet. Det är något av det vackraste jag vet, och något som jag ofta känner att jag vill ha, när jag möter det. Utmaningen är att jag är upplärd att vara precis motsatsen. Då växer egot istället, som ett försvar.

Jag ganska naken på bloggen.
Jag tänker på Strindberg som ska ha sagt, när han såg en bok i ett skyltfönster, "där hänger ett hjärta på en slaktarkrok". Jag kunde känna igen mig i det när jag hörde det, trots att jag aldrig skrivit en bok.

Så länge inspireras jag av andras mod.