söndag 15 februari 2009

Det här med huliganism

Jag var på fotboll igår tillsammans med brorsfamiljen. Det var träningsmatch VSK-AIK. Eftersom att VSK sällan möter AIK så var det självklart för oss som älskar VSK att gå dit. Matchen var bra, VSK var riktigt bra med tanke på skillnaden på lagen. Men det är inte det som fick mig att börja blogga. Eftersom att brorsan och jag alltid har stått i klacken så är det självklart för oss att vara nära där. Nu funkar inte det så bra med småbarn så vi satt en bit ner. Under hela matchen så hördes det (och det brukar det göra) några småkillar som skulle "spöa" AIKarna. Efter matchen när vi skulle hoppa in i bilen så såg vi att AIKs supporterbuss åkte förbi, och ett gäng VSKare kastade snöbollar på bussen, vilket gjorde att den stannade och det vällde ut slagsmålssugna AIKare. Jag bestämde för att googla lite på det där och hittade att det tydligen finns en huliganfraktion bland VSK fansen. (Jag var lyckligt omedveten om det)

För mig känns det helt galet, jag har stått i klacken (nu pratar jag både bandy och fotboll) sen jag var två år. Ibland oftare och ibland mer sällan, ibland har jag inte gått på en hel säsong, eftersom att jag flyttat runt och så. Men jag känner en samhörighet med det gänget som jag känner igen. Killar som gått på bandy och fotboll i alla fall i hela mitt liv. Visst kan en del av ramsorna vara riktigt fula, och det skreks rätt ofta provokationer mot andra klacken, men inte tusan fanns det väl en organiserad huliganfraktion? Jag har svårt att tänka mig att de här killarna som jag har sett hela mitt liv tycka att det är värt särskilt mycket. Jag vet att det har blivit slagsmål även när jag var liten, i vissa fall har jag sett det på nära håll. Men det var absolut inte organiserat på det här sättet.

Det är helt galet hur dessa "nya", för de fanns inte där när jag var liten, beter sig. Och det enda de uträttar är att ge klubben (fotboll och bandy) som jag älskar ett dåligt rykte. Jag har ofta varit stolt över VSK klacken, de sköter sig oftast. Jag har i alla fall alltid känt mig trygg, det har hänt att det har kastats saker ner på plan men det är sällan. De som jag har sett sen jag var liten är där för att de älskar sporten och de älskar klubben. Jag skulle tycka att det var oerhört sorgligt om det försvinner med den äldre generationen..... Vi var en bra klack i går, och jag hoppas att det kommer att fortsätta så, jag har varit med när Boltics klack kastat golfbollar på VSK spelare under 90-talet, jag har sett när Syrianskas supportrar kastat smällare ner på plan, och går kastade AIK klacken småbomber av något slag. VSK har hållt sig lugna.... Det är ansvar och kärlek gentemot sporten och klubben.

Inga kommentarer: