onsdag 24 december 2008

Dopparedagen!

Jag är så himla fylld av kärlek och tacksamhet idag. Sitter och lyssnar på julmusik och tänker på min julafton. Julafton har ofta varit ganska jobbig för mig, oftast för att jag aldrig har varit nöjd, har alltid velat ha mer, mer släkt, mer vänner, mer paket, mer mat, mer vad som helst. Jag har aldrig bara kunnat vara nöjd. Men som en del av er vet så har det hänt en del med mig de senaste 18 månaderna, jag hade en kris även inför den här julen, men allt har släppt och idag känner jag bara tacksamhet, lycka och kärlek!

Att få inleda julafton med mina vänner som jag gjorde i går, umgås med min bror och familj under dagen, och sedan avsluta dagen i kyrkan med mina vänner, det är ju helt fantastiskt!

Jag tänker också på de som inte har det lika bra som jag idag, ensam kan man vara alla dagar på året, men att vara ensam på julafton är snäppet värre. Så var det för mig i alla fall. Och jag har aldrig behövt vara ensam på julafton, men jag har alltid känt mig ensam.

Nu passar det ju bra med min favoritvers i min favoritjullåt:
Och jag vill, tända en stjärna until,
den som har frusit och gått vill i världen.
För den som inte finns hos oss,
tänder vi nu ett bloss.
brinner en låga klar: Kom hit, här är den.

2 kommentarer:

Anna N sa...

Vad fint och sant du skriver Johanna. Hoppas att er julafton varit mysig, kan tänka mig att A och W tindrat en massa med ögonen idag!

Johanna sa...

Tack Anna. Vi hade en jättefin dag! Jag hoppas att ni fick det också, A:s första julafton :)