Jag startar morgonen med twitter och SD:s landsdagar på SVT Forum. På twitter rasar debatten om vad som är svenskt. "SD har inte rätt att lägga beslag på svenskhet". Jag förstår tanken, jag har haft den också. Jag har sagt det till diverse rasister också, "vem är du, att tala om för mig vad svenskhet är"? "Svenskhet är min farfar som flyttade hit från Italien för att jobba åt ABB". "Svenskhet är öppenhet och välkomnande inte intolerans och stängda gränser".
Problemen med den här typen av resonemang är två. Det ena är att man omedvetet lyfter fram svenskhet som något överlägset andra etniciteter. Det andra mer allvarliga är att vi cementerar en uppdelning av oss människor i olika etniciteter. För vad är egentligen en etnicitet?
Vad etnicitet är verkar vara väldigt olika beroende på tillhörighet. I vissa fall handlar det om vilket land man kommer ifrån, exemeplvis svensk. I andra fall verkar det handla om en folkgrupp som kan härstamma från flera olika länder exempelvis kurd och syrian.
För mig är det tydligt att det är genom att dela in oss i olika etniciteter som vi legitimerar rasism. För det är när vi delar in oss i olika etniciteter (liksom några en gång gjorde i raser) som vi legitimerar vi och dem. Det är genom att acceptera uppdelningen som vi legitimerar rasism.
Med det här perspektivet är inte bara SD problemet, utan även vi andra som går på SD:s retorik om att det går att definiera vad "svenskhet" är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar