Camilla tycker att mina hjärna borde har jäst färdigt de där inläggen jag nämnde tidigare. Jag har ingen lust att skriva ut dem. Inte idag. Jag är mest bara arg. Arg och irriterad och för jävla trött på att vara fattig. Less på att känna av tandvärk och veta att jag inte har råd att gå till tandläkaren förrän i sommar. Less på att ständigt ha en gnagande oro i magen för ekonomi. Less på att se mitt skuldberg och less på kunna göra väldigt väldigt lite åt det.

Jag är inte intresserad av att shoppa eller resa eller ens gå på bio. Jag är trött på känslan att vara fattig. Jag säger fattig. Jag har mat på bordet och tak över huvudet men jag känner mig fattig ändå och tänker använda det ordet. Jag är less på att fundera över om jag har råd att delta i aktiviteter av ekonomiska skäl (jag pratar inte om fika och bio utan typ vänners födelsedagar, bröllop, nyårsfirande osv) jag är less på att inte vara säker på att jag kan köpa mig en ordentlig vinterjacka, jag är less på att inte känna mig fri.

Jag skulle kunna skaffa ett till extrajobb. Men jag vill inte. Jag vill inte det. Jag vill kunna lägga min tid på mina studier, och jag tycker inte att det är för mycket begärt. Jag tycker fan inte att det är för mycket begärt att jag också, trots att jag är student, har rätt till lite jävla fritid.

I samband med det här blir jag trött på debatten om studentekonomin i Sverige. För det finns en stereotyp bild av att en student bor i korridor, dricker öl och äter nudlar. I SVT:s debatt var det en gång en borgerlig debattör som sa: gå in på vilket campusområde som helst och se alla som dricker latte. Det var ett argument för att inte höja studiemedlet. Jag blir så arg så jag kokar. Den tjugolappen som jag kanske lägger på en latte lagar inte mina tänder!

Studenter är ingen homogen grupp. En del är unga, några bor hemma, andra har barn. En del av oss har haft ett liv innan plugget.

I mitt fall beror min ekonomiska situation förstås på att jag inte har varit ansvarsfull tidigare i mitt liv. Mina tänder mår dåligt på grund av det och det är förstås också därför jag har skulder att betala. Men så kan en student också se ut.

Jag tänker i alla fall hävda min rätt till en dräglig tillvaro med lite vila och mer sinnesro.