En vän jag och pratade förut om hur tungt det är att vara ekonomiskt beroende av en myndighet. Just nu läser jag upp gymnasiet, jag gör det via distans och kurspaket hos olika utbildningsanordnare. CSN är inte anpassat för det alls. De olika utbildningasanordnarna verkar inte ha respekt för eller kunnande om hur vi som studerar med CSN lever.
När jag får klartecken att börja nya kurser så ska jag göra en ansökan till CSN, den kan ta ett par veckor för dem att handlägga, sedan ska min gamla skola skicka in mina studieresultat till CSN, min nya skola ska skicka in min studieplan till CSN, jag ska sedan skicka in en studieförsäkran som skolan också ska ha skrivit under. En vecka efter det kommer utbetalningen.
Fine, det låter inte vidare komplicerat. Om det inte vore för att det är människor som ska göra detta. Jag har tillbringat massor av tid med att jaga administrativ personal på mina skolor som ska skicka in blanketterna, hitills har det inte räckt med att be dem göra det.
Och jag är alldeles matt. Jag har en hyra att betala och lite andra räkningar och vet inte om jag hinner göra det i tid. Därför att alla berörda har sina handläggningstider. I vanliga fall (komvux) så kan skolorna använda något som kallas "komvuxrutinen" dvs, de anmäler elektroniskt, automatiskt och snabbt mina resultat och mina nya kurser. Då kan jag också elektroniskt skicka in studieförsäkran. Men eftersom att jag läser via privata företag som inte har den här erfarenheten så måste allt gå via snigelpost. Vilket gör att jag får leva med ett gå i en och en halv månad utan ekonomi.
Hur mycket ska man behöva tåla?
Detta blir intressant för alla de elever i Västerås som inte längre för läsa hos Komvux. Nu ska alla studera via de privata företagen efter borgarnas upphandling. Lycka till!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar