Det är så himla himla svårt. Så mycket svårare än vad vi tror.
Jag läser en rapport nu som delvis behandlar diskriminering inom socialtjänsten. Det är så otroligt svårt att inte göra bedömningar, antaganden och värderingar utifrån fördomar.
Ett antirasistiskt medvetande handlar inte längre om huruvida man tycker att alla människor är lika mycket värda, eller om hur stor invandring vi ska ha.
Ett antirasistiskt medvetande handlar om att inte stereotypisera, generalisera och göra bedömningar av personer utifrån våra egna inneboende föreställningar. Det är fasiken svårt.
Att inte tolka ett beteende som typiskt för en annan kultur, är svårt, särskilt i det samhällsklimatet vi lever i. När betoningarna på olikheterna i olika kulturer haglar runt oss.
Jag blir mer och mer medveten om hur viktigt det är med forum för att diskutera våra egna inneboende föreställningar för oss socialarbetare. För vi har dem, allihopa. Gränsen mellan att tolka någon utifrån någon slags "kulturell kompetens" och att kränka dem, är verkligen hårfin.
Om man leker med tanken att orden "etnicitet" och "kultur" idag ersätter ordet "ras", får man en ganska otäck känsla i magen tycker jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar