- Nu får du skriva ett inlägg som är värt att läsa! Orden är Hanins. För er som inte haft äran så är Hanin en klasskompis som jag fann på den tredje dagen. Min nervositet och rädsla släppte och jag kände direkt att det fanns en vän i henne! Jaja nu tänkte inte jag att det skulle bli ett hyllningsinlägg till Hanin! Fast du är fin stumpan!

Jag slösurfade idag och hamnade på en blogg som påminde mig om en gammal relation som har varit svår och jobbig att släppa. En person som jag ville ha kvar i mitt liv trots att han inte ville vara kvar. I mitt dyssiga (sjuka) så har jag inte kunnat släppa taget, utan velat hålla kvar vid känslorna, sorgen, avvisandet och vid drömmen om kärleken.
Jag insåg nu att jag har släppt! Jag har inte kvar någon bitterhet, ingen sorg, ilska, stolthet, eller ens självömkan! Det är borta! Kvar är bara en känsla av tacksamhet för tiden vi fick tillsammans och lycka över att han verkar leva ett fint liv idag!

Vilken gåva!