Jag blev med brorsdotter. Hon ville vara med mig i helgen. Jag gick hela dagen igår och tänkte att jag skulle vilja ägna mig åt någonting annat än mina egna tankar. Så nu blir det så.

Eftersom att det är hennes födelsedag fick hon välja kvällsaktivitet (jag sa nej till pulkaåkning på grund av mörker) det blev film, spel, ballonger, chips och dip. Sex ballonger eftersom att hon fyller sex år.

Vi har haft en mysig kväll, men jag är trött nu. Förkylningen tar liksom mer utrymme när jag slappnar av.

Imorgon ska vi till badhuset, det har Amelia bestämt. Älskade lilla skruttan.

När hon skulle somna blev vi lite osams, hon ville helst inte sova och gjorde allt annat hon kunde komma på. Jag tröttnade på att försöka lirka och höjde till slut rösten.

Jag mindes när jag var liten och mormor var barnvakt. Jag var mindre trygg än vanligt eftersom att mamma inte var hemma. Jag ville sova med lampan tänd och fick inte det.

När jag skrek i vild panik tappade mormor tålamodet och slog mig.

Jag tänkte på det idag när jag höjde rösten.

Amelia är inte jag och jag är inte min mormor. Men det är ändå viktigt för mig att minnas mina barndomskänslor. Viktigt för mig att inte föra vidare det dåliga. I alla fall de delar jag är medveten om.

Det är första gången jag har ett barn på heltid så här länge, till på måndag morgon. Det blir spännande att se hur vi klarar det. Älskade Amelia.