Ibland är jag bra på att lura mig själv. Jag är så duktig att en lögn kan bli sanning fort. Men någonting har hänt. Sen jag blev nykter så tunnas den förmågan ut mer och mer. I alla fall i vissa avseenden. Nu kan jag försöka lura mig själv stenhårt men ändå inte lyckas. Resultatet blir oftast bara ett gott skratt.

Jag sitter vid ameliés dator. Klassisarna hänger hemma hos Hanin och jag hundvaktar Sebbe. Jag pluggar. Eller ska plugga. Etik och socialbidrag. Det ni.

Puss på er