Dagarna rinner iväg. Det är mycket nu. I princip fullspäckat faktiskt. Jag tycker att jag borde må sämre än jag gör. Men jag känner jag mig faktiskt lycklig i kaoset.

Det är great. Jag har fått ett sommarschema och om två veckor behöver jag inte åka till e-tuna längre.

Och för övrigt önskar jag ibland att jag var Gud. För ibland vill jag styra hans plan med mig. Eftersom att jag inte är det så får jag säga: Inshallah. Och hoppas.