onsdag 3 februari 2010

Helt plötsligt känner jag ganska mycket. Från att ha gått ifrån att oftast vara mer eller mindre avstängd så känner jag saker hela tiden nu! Det är garanterat en följd av islossningen och det är nog precis så som det ska vara. Jag är bara inte van.

Det är enkelt när känslan är glädje, lycka och/eller tacksamhet. Svårare när det är sorg, smärta eller tomhet.

2 kommentarer:

tessa sa...

Tack fina du! :)
Ni är alla mer än välkomna upp till mej i Sälen i sommar!
Där har jag faktiskt en relativt stor lägenhet så jag har plats för många! :)
Då tycker jag vi ska rida islandshäst på fjället, finns inget bättre!

Ha en underbar dag finfina Johanna! <3
kramar

Busan sa...

Kära Johanna,
det är bra att du känner.
Ibland gör det ont, men allra oftast är livet okej.
Stor kram//Busan