Det har, på vissa håll, brakat loss en debatt angående att Per Ström, bloggare på genusnytt tänker lämna samhällsdebatten.
Reaktionerna har varit olika. Maria Sveland bemöter en del av Ströms argument här.
Det är inte ofta jag får säga det, men jag förstår Ström. Jag håller med om att han i några delar har fått utstå skit som ingen borde behöva ta. Att han tänker sämre än en apa, att han är ful och korkad.
Jag tror inte att Per Ström är ensam, jag tror att detta, i till och med större grad, drabbar kvinnliga debattörer, men jag tror att han drabbas.
Att Per Ström själv haft en tvivelaktig debatt-ton gör inte saken bättre. Det rättfärdigar inte mobbningen som riktas mot honom.
Det finns en ton i debatten generellt som jag ogillar. En ton där det är helt okej att göra personliga värderingar av människor snarare än att värdera deras åsikter. Detta drabbar oftast kvinnor, är min erfarenhet. Annie Lööf, Maud Olofsson, Mona Sahlin. Jag tycker också att jag hört det angående Per Ström. Andra som hånas är Ulf Brunnberg och Björn Ranelid.
Det som retar mig är att de som hånar dessa män, är klokare än så. Det är kloka, kunniga feminister som skulle kunna ta vem som helst av de här i en debatt. Men istället sjunker man till samma nivå som dessa herrar befinner sig på.
Det leder ingenstans. Tvärtom gör det att vi tas på ännu mindre allvar och att våra viktiga politiska frågor kommer i skymundan.
Debatten kommer inte försämras av att Per Ström kliver ur, men frågan är vad som händer med respekten för varandras olika åsikter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar