Det är inte så bra idag. En olustig känsla har krypit sig in i mitt bröst och jag är helt plötslig lättirriterad och tycker att det är ganska roligt att snacka skit om andra. Det tillståndet är inte bra. Sån här blir jag när jag inte gör det som är bra för mig. När jag flyr in i rädslan.

Så nu är det bara att ta tag i det läskiga. Det är bara att göra! Så är jag kärleksfull och lycklig igen om ett par dagar!

Texten nedan fick jag läsa för första gången när jag var i behandling. Håret på armarna reste sig, jag fick gåshud och jag kom ett steg närmare till att våga tro på Gud.

Fotspår i sanden

En natt hade en man en dröm. Han drömde att han gick längs en strand tillsammans med Gud. På himlen trädde plötsligt händelser från hans liv fram. Han märkte att vid varje period i livet fanns spår i sanden av två par fötter: det ena spåret var hans, det andra var Guds.

När den sista delen av hans liv framträdde såg han tillbaka på fotspåren i sanden. Då såg han att många gånger under sin levnadsvandring fanns det bara ett par fotspår. Han märkte också att detta inträffade under hans mest ensamma och svåra perioder av sitt liv.

Detta bekymrade honom verkligen och han frågade Gud om detta. "Herre, Du sa den gången jag bestämde mig för att följa Dig att Du aldrig skulle överge mig utan gå vid min sida hela vägen. Men jag har märkt att under de allra svåraste tiderna i mitt liv har det funnits bara ett par fotspår. Jag kan inte förstå att Du lämnade mig när jag behövde Dig mest.

HERREN svarade: "Mitt kära barn jag älskar dig och skulle aldrig lämna dig under tider av prövningar och lidande. När du såg bara ett par fotspår - då bar jag dig.

Hanin har gjort den här åt mig! Tack sugar!

Hanna följde med mig på Közas releaseparty för nya singeln. Vi har dansat dansat dansat och Micke var riktigt duktig! Ganska skönt också att träffa och se folk från förr!

Är helt galet trött nu. Vill göra massor men det tänker jag nog skita i. Jag tänker nog mest lägga mig i ett bad och lyssna på Loke Nyberg. Han är grym! Kanske sova en stund också? Bara för att jag kan!

Jag började morgonen med att titta på ett avsnitt av debatt från ett par veckor tillbaka som handlade om inkvotering av kvinnor i bolagsstyrelser. Jämställdhetministern vill det inte, en företrädare för näringslivet Douglas Roos vill det.

Jag har några tankar efter debatten.

1. Det är svårt att diskutera enskilda jämställdhetsproblem om man inte ser att allt är ett resultat av ett samhälleligt, strukturellt förtryck. Och med det menar jag inte att offerstämpla kvinnor, eller att stämpla män som ansvariga. Men jag tror att det finns en maktordning där gruppen män är överordnad och gruppen kvinnor är undrordnad. Ojämställdhet i bolagsstyrelser, olika lön för lika arbete, våld mot kvinnor, osv är bara några symptom på patriarkatet.

2. Idag kvoteras män in i maktpositioner som ett resultat av den genusordning som finns. Vi (samhället) har tilldelat det manliga genuset de egenskaper som värdesätts hos ledare av olika slag. Ansvarsfulla, kompetenta, sinne för ekonomi och organisation osv. Om det är en kvinna eller en man som förelsår en man är oviktigt, för att det är ett resultat av samhällets normer.

3. Det är inte en tävling mellan män och kvinnor. Det är en gemensam kamp för alla oss som tror på jämställdhet och frihet från könsmaktsordningen. Under mina år i politiken så har jag träffat så många killar som liksom jag kallar sig feminister och som tror på jämställdhet. Och tjejer som inte väljer att kalla sig feminister "sviker inte sitt lag".

Seminariena i skolan tar knäcken på mig. Jag blir helt slut. Det kan iofs också bero på att jag sovit i e-tuna sedan i måndags och att vi satt uppe och pluggade till kl. 01 i natt.

Men det händer så otroligt mycket med mig i utbildningen nu. Jag får verkligen reflektera, fundera, förändras och utvecklas. Det är suveränt! Jag älskar att vara student, och jag är så sjukt nöjd med mitt val av program.

Nu blir det sängläge tror jag!

Äntligen filmkväll med Sandra i måndags. Tristan och Isolde, fast i ärlighetens namn så pratade vi mer än vi såg på film... Så jag skulle nog behöva se den igen.

I morse fick jag äran att vakna hemma hos Hanin. Vi har en hel del att göra inför seminariet på imorgon, typ 4 sidor. Dessutom ska vi till kvinnojouren idag för att planera nästa soc-café. Det är kvällar för alla studenter och lärare på socionomprogrammet där vi har en inbjuden gäst och en hel del bra diskussioner.

VSK förlorade första kvarten. Bortamatch i Sandviken på torsdag jag skulle åkt men hinner inte. Hoppas hoppas hoppas att de kan skärpa till sig och ta hem det här!

Nu tror jag på riktigt att någon har fått fnatt. - 20 grader och så jävla kallt att jag vill gå i ide.

Det blir aldrig riktigt som jag tänkt mig. Men bra blir det! Kvällen hemma igår fick stryka på foten eftersom att DÅK:en drog ut på tiden och sen sällskapade jag bästa Simon på en liten roadtrip. Förmiddagen idag skulle jag också tillbringa hemma men då ska Real Life sjunga kl. 11. Klart att jag vill lyssna då. Dessutom ringde min svägerska och ville ta med bästa brorsdottern och följa med. DÅ är det ännu mer självklart att jag vill dit!

Kvällen tillbringas med världens härligaste gäng gamlingar på jobbet!

Bad Romance och lite rumpskak gör morgonen mycket roligare.

Jag ska på DÅK och mysa med en massa unga sossar hela dagen, i kväll tänker jag mysa med bästa bästa bästa sällskapet. Mig själv och en kopp té!

Hoppas att ni där ute får en grymst dag!

Nu får det vara slut på kurragömman. Nu kör vi igen!

Idag ska jag åka till Sala. Jag ska berätta min historia på ett gymnasium.
Resten av dagen tänkte jag ägna åt mig själv och mitt plugg. Jag var sugen att bjuda över vänner ikväll, men jag ska upp tidigt imorgon och tänker att det klokaste nog är att ta det lugnt och sova i tid.

Hanna och jag hade ett spännande samtal igår som fick mig att tänka efter. Vi pratade om objektivifiering och om att göra människor till något de inte är. I relationer. Jag har aldrig ens tänkt på det men jag insåg att jag har förminskat nästan alla jag har dejtat/varit tillsammans med, genom att kalla dem något som antingen förminskar dem eller som gör dem till något de inte är!

Och jag trodde i mitt sjuka huvud att det var ett sätt att visa kärlek. När jag sa det så kände jag hur oärligt det var, en äkta, ärlig, sund och djup kärlek behöver inte förminska, förlöjliga eller göra om!

Det är aldrig de tysta eller nejsägarna som går till historien.

Jag avslutade mitt medlemskap på dejtingsiten. Mest för att jag kom på att jag inte vill dejta på nätet. Så enkelt var det.

Jag går i piercing och tatueringstankar mest hela tiden. Piercingen tror jag mest att jag vill ha i brist på tatuering. För en sån kan jag ha råd med lite snabbare.
Tatueringen börjar mer och mer ta form i mitt huvud. Placeringen också.. Nu är det bara att ordna finansieringen!

Havreshake hos Hanin. Fina, vackra bästa Hanin!

Ellinor var här igår också. Och som vanligt med vår klass så blev vi ganska djupa och fick lära känna varandra lite bättre!

Idag har vi föreläsning om media, genus och makt!

Är kärleken rationell?

Jag registrerade mig på en dejtingsida.. Jag gör det ibland och sedan avregistrerar jag mig i regel inom ett dygn... anyhow så satt jag och kikade runt nu och det väcker bara nya funderingar..
Hur fungerar det här med kärlek egentligen? I min tankevärld så blir jag kär i någon inte för att den personen är på ett visst sätt utan för att den väcker vissa känslor i mig. Och jag tror inte att jag kan sätta fingret på vad det är hos personen som gör att känslorna uppstår..
Så fungerar det ju inte på nätdejtingsidor! Här kan jag skräddarsy precis vem/vad jag vill ha... Utseende, egenskaper, tankar, intressen och typ allt annat.
Sen då? När jag hittar den här personen som är precis så som jag vill.. kommer fjärilarna automatiskt då? Och om de inte kommer sänker jag mina "krav" då?

Eftersom att jag inte lyckats bli kär på rätt många år så är jag säkert helt fel person att tro en massa om kärleken, men jag tror inte att den är rationell. Jag tror att den bara inträffar. Det får i alla fall bli så för mig, för jag har ingen jäkla aning om hur jag ska svara på frågorna på sidan. Okej, jag tycker att det är sjukt osexigt med "jag bryr mig inte" på åsikter, och jag går igång på att de har registrerat någon form av tankeverksamhet.. men sen då?

Vänner har hittat fjärilar på nätet. Men för min egen del så är jag skeptisk.

Fotboll och gos med brorsbarnen, bondespelet och mys med brudarna, möte och till sist kärleksballad med Hanna. Jodå, hjärtedagen har varit perfa!

Hemma igen!

Lyckan är total! Jag är hemma i min mjukisar, dricker sörgårdsté och lyssnar på RnB. Dagen har varit fantastisk! Kvällen hemma hos brorsfamiljen var mys, härligt att få busa med skitungarna.

Trots att det var skitjobbigt (!) att gå till jobbet kl. 7 i morse så har det varit en helt fantastisk dag där. Jag trivs verkligen på mitt jobb. Jag har världens härligaste gamlingar att hänga med och riktigt roliga arbetskamrater!
På rasten kollade bror och jag på Inglorious Basterds.. men jag missade typ sista halvtimmen eftersom att filmen var längre än återstoden av min rast. Grym film so far i alla fall.

Efter jobbet kl 21 åkte jag hem till bästis och hennes sambo. De hade folk över och vi spelade buzz. Jag förlorade stort men det var kul i alla fall! Och nu är jag hemma i min älskade lägenhet! I mitt hem!

Lovely!

Gaaah! Jag har så svårt att formulera mina tankar i skrift. Det är av någon anledning lättare med känslor! Jag tänker i alla fall göra ett försök.

Jag är inne på det här med genus och media. Eller kvinnor i media. Eller kanske det kvinnliga genuset i media. Jag dansar till "my humps" och gråter till "the ugly truth" (den var bra svägis!), jag är också en produkt av vårt samhälle. Men jag känner ändå en sorg, en sorg och en frustration över hur kvinnor framställs. I musiken är vi sexuella objekt som finns där för att tillfredställa männens behov. Även om vi har komandot som i "my humps" så handlar det om männens fantasier och behov, aldrig om kvinnans! I amerikanska filmer är vi ofta hjälplösa neurotiska offer som behöver en man som stöttar upp och fixar. En man som talar om vad vi känner och var vi ska göra av våra känslor.

Varför är det här ett problem då? Jo men vafan! Det är svårt att hitta en god självkänsla i sig själv i ett samhälle som säger att du behöver en man för att komma dit. Att vara ung i Sverige idag måste vara hemskt.. Att gå högstadiet var jobbigt för tio år sedan.. det måste vara vidrigt idag! Att ta reda på vem jag är och vad jag duger till när jag hela tiden matas av budskap att utseendet är det viktiga och det är så här du ska se ut, annars duger du inte till!

Jag tror på kärleken, jag tror att en kvinna och en man kan leva ihop, men jag tror inte att de är beroende av varandra för att duga till. Och jag tror inte att hennes värde ligger i hennes kunskaper i köket eller hennes midjemått.

Tentaångest!

Hittade våra första 20 instuderingsfrågor inför tentan och insåg att jag inte förstod typ hälften av frågorna.... Nu är det mer än en månad kvar till tentan så att det finns tid, men ändå. Nu har jag strukturerat upp lite och markerat i böckerna vad jag ska läsa. Jag har också bestämt mig för att tacka nej till jobb och annat nu så att jag verkligen kan ägna mig åt att läsa och klura på instuderingsfrågorna. Det sista jag vill just nu är att ha omtenta på en salstenta!

Nu kör vi!

Det kommer så roliga och bra saker min väg! Sandra och jag har pratat om det här med att göra gott och få gott. När man gör bra saker för sig själv så hjälper universum till. (Gud brukar jag säga ;)) Anyhow så är det ascoolt vilka roliga saker som bara händer.

Annars dansar jag mycket nu. Efter KAK har jag blivit såld på att dansa och det fungerar nästan lika bra hemma i vardagsrummet som på krogen. I eftermiddag ska jag vara superfaster igen!

Lever ett fantastisk liv! Har de finaste vännerna och planerar dessutom att prova folkdans. Det ni!

Trött. Så trött.

Jag försöker vara bitter och grinig. Men jag lyckas inte riktigt. Vi fick kritik på seminariet, eller alla fick det. Men vårt PM var svagt tyckte läraren. Jag försöker självömka men jag kan inte. Jag vet att jag/vi kan bättre och tycker att det vi lämnade in idag var bättre och att nästa kommer vara ännu bättre. Dessutom fick vi tokbra kritik på vår muntliga presentation.

Sen försöker jag vara grinig över att det är alla hjärtansdag på söndag och att jag är singel. Men inte ens det kan jag tycka synd om mig själv för. Jag vill ju inte vara ihop med någon. Det finns ingen som får mitt hjärta att slå snabbare och mina ben att vika sig. Och så länge jag inte känner så så är jag hellre utan.

Hm.

Har sett lite bilder från Iran också. Det har kommit upp en del på youtube och det är som väntat en hel del våldsamheter. Ahmadinejad säger oatt Iran är ett kärnvapenland nu. Jo men det känns ju tryggt!

15 matlådor och lika många piroger. Det tog lite drygt 4 timmar. Men det var det värt!

Hanin och jag gjorde klart grupparbetet också och nu ska Sandra och jag fixa kompletteringen på tentan.

En produktiv dag helt enkelt!

Fan.

Jag läste en artikel om morgondagens händelser i Iran i Expressen. Läs den! Jag mår illa och känner mig skitledsen, och just det gör ju ingen nytta. Men det får mig att fortsätta känna ett engagemang för frihetskämparna och ger mig motivation att bidra på alla sätt jag kan. En sak som vi alla kan göra är att bära något grönt imorgon på dagen för årsdagen av den Iranska revolutionen. Folket ska göra det till en regimkritisk aktion. Och vi kan visa vårt stöd.

Min pappa skulle ha fyllt 50 år idag. Jag har så svårt att se honom som en 50-åring. Min unga fina pappa! Jag saknar honom!

Annars så är jag förälskad i min lägenhet just nu. Vill vara hemma massor. Med té, musik och tända ljus mår jag som en prins.

Jag fick komplettering på min tenta. En liten en så det är okej. Någon gång ska man få det också!

Dagen imorgon ägnas åt just det. Plugg plugg och plugg. Å så lite mys.

Att ta bort min länklista var en dum idé. Jag hade noll koll på era bloggar då. Nu är den tillbaka och uppdaterad med några till.

Sara (Busan) bloggar du fortfarande? Let me know i så fall :D

Katie Melua och sörgårdsté!

Dagen har varit så himla fin. Vaknade tillsammans med Emmeli (!) och hade Therese och Emilia i sängen bredvid. Möte på stan typ hela dagen och sedan min lifestory på västura behandligshem på kvällen. Vackra Hanna körde mig och sedan drack vi té hemma hos mig. Både hon och jag är/har varit i en massa grejer så tårarna är nära nästan hela tiden, men det betyder också att vi har närmre till skrattet!

Jag är så sjukt trött nu, men vill inte riktigt krypa ner för att jag tycker att kvällarna hemma med té, spotify och mina känslor är himla mysiga!

Tentasvar imorgon kanske?

Små små rosa moln!

Det känns som att jag studsar runt på små moln nu.. Hela dagen har jag gått och småmyst åt känslan efter igår :D

Jag älskar verkligen att dansa! Jag har inte fattat själv hur mycket tidigare! Det är skillnad från förr i världen när jag vaknade med ångest dagen efter och oftast blev full igen inom några timmar. Idag är jag inte det minsta sugen på att bli full! Det är precis tvärtom faktiskt!

Hihi.

Jag har fjärilar i min mage!

Kvällen var helt fantastisk! Vi skrattade så vi skrek innan vi gick ut hemma i mitt kök och sedan dansade vi oss lyckliga och svettiga resten av natten på Å2!

Nu går jag och lägger mig bredvid världens bästa Emmeli med en varm och lycklig mage! <3 <3

IIIHHHH! Fick ett sms av Therese med den mer exakta tiden för Eskilstunabrudarnas ankomst och jag skrek på riktigt till i ett glädjetjut! Det är helt fantastiskt! Jag som har varit (är) ganska inbunden med mina känslor blir ofta så glad att jag inte kan vara still när det gäller mina vänner nu för tiden! Det är helt fantastiskt! Och jag har inte uttrycken skriftligt för att förmedla känslan, så jag får hoppas att ni förstår ändå :D

Hittade en gammal kompis på facebook också, en sån som jag har tyckt supermycket om och bara kommit ifrån! Det blev också ett glädjetjut :D

Dansa dansa dansa!

Jag har verkligen längtat efter den här dagen hur mycket som helst! Club KAK har nyöppning i kväll och Hanin, Emmeli, Therese och Emilia kommer hit. Hanna och jag ska ta ut dem i Västeråsnatten! Jag tror och hoppas att Simpan och Tom kommer också :D

Egentligen är det nog inte Club KAK som lockar supermycket. Där har jag varit förut och haft det både bra och mindre bra. Det är nog mest mina fina vänner på dansgolvet som lockar!

Om någon annan som läser känner sig sugen på gayclub så är ni välkomna! Hemma hos mig vid typ 19? Okej då säger vi så! :D

Glad, fri och lycklig!

Vad fan hände liksom? Helt plötsligt är livet en dans och jag känner mig lättare och gladare än någonsin tidigare tror jag. Allt efter två veckors intensivt gråtande! Att ha kommit närmare mina känslor innebär inte bara att det är tungt som jag har skrivit tidigare... Utan också att jag kan ha en halvbra dag och ändå känna mig lycklig! Det är på riktigt helt fantastiskt!

Amelié har fyllt mitt hår med löshår. Himla fint vart det!

Jag firade jul med de bästa tjejerna igår. Vi läste julevangeliet, åt gröt, lyssnade på julmusik och öppnade paket. Jag fick så fina saker och ska lägga upp bilder så fort jag kommit hem!

Vi har en sån fin vänskap i det här gänget. Det är så mycket kärlek och ömhet! Vi kramas och tar på varandra hela tiden och det är fantastiskt! Jag har haft svårt för det hela mitt liv och att få lära mig att ge och ta kärlek och närhet med vänner är fantastiskt! Jag blir nästan rörd till tårar. I kväll tänker jag somna tidigt. Helgen är fullproppad med aktiviteter med vännerna!

Helt plötsligt känner jag ganska mycket. Från att ha gått ifrån att oftast vara mer eller mindre avstängd så känner jag saker hela tiden nu! Det är garanterat en följd av islossningen och det är nog precis så som det ska vara. Jag är bara inte van.

Det är enkelt när känslan är glädje, lycka och/eller tacksamhet. Svårare när det är sorg, smärta eller tomhet.

Har svårt att somna. Och jag är så bortskämd med att kunna sova som ett barn nu för tiden!

Jag har världens bästa dag framför mig imorgon, först träff på SSU-expen med bästa Simon och Gabbe. Sedan lunch med Sanna på stan för att sedan ta mig till e-tuna och fira jul med tjejerna! Det är säkert därför jag är uppe i varv, mycket spännande som händer!

Nu ska jag ta mig på toaletten och sedan skiter jag i det här! Godnatt alla vackra!

Hemma efter en tung dag. Även om brorsan och svägerskan bar det mesta själva så är jag helt färdig. Och jag är grymt nöjd med att det inte är mitt liv som är i flyttkartonger! Jag kommer hem och kan göra en kopp thé utan att fundera över i vilken låda jag ska hitta det jag behöver!

Annars då? Det är fint! Jag blir lätt stressad när dagarna i kalendern är fullproppade och de är de framöver nu. Men å andra sidan så är det mesta socialt, och då känns det genast mycket bättre. Mest ser jag fram emot onsdag. Först ska jag fika med Sanna som jag inte träffat på två år och sedan ska tjejerna och jag fira jul! Och jag tror att vi dessutom ska fira den i Ameliés nya lägenhet.

Jag fick en del frågor i lördags. Jag tycker att det är svårt. Jag kan svara för min del men jag har inte alltid lust att berätta för alla heller om hur jag känner. Lite paradoxalt kanske när jag skriver väldigt öppet på bloggen. Hm.
Hm skriver när jag själv inte har funderat och känt efter klart....

Nog med funderingar. Nu ska jag mysa en stund innan sängdags!

Måndag. Flytthjälp åt familjen som flyttar oftast i Västerås. Mår fortfarande lite illa men har upptäckt att bananer fungerar alldeles utmärkt. Skola imorgon.

Lovely!