Äsch vad fan. Ni vet så mycket om mig redan. Vet ni varför jag suger på att dejta?
Därför att när någon är intresserad av mig är jag övertygad om att det är något fel på den personen. (inte intellektuellt, jag gillar mig själv rätt bra. Men någonstans i det undermedvetna jobbar en liten självhatande demon på att jag ska förbli singel resten av livet).
Det blir alldeles uppenbart när jag ger mig på internetdejting. Jag kan gå igång på någon och tappa intresse om hen svarar. På riktigt. De som skriver till mig först svarar jag oftast inte ens på.
Där har ni det. Jofflans relationsmodell.
Nu gäller det att lära om och våga bryta ny mark. Peace of cake förstås.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar