Valnattsreflektioner

Är hemma från valvakan. Klockan är halv ett. Socialdemokraterna och de rödgröna har förlorat, alliansen har tappat sin egna majoritet och SD har kommit in i riksdagen. Mina vänner, det här var det värsta som kunde hända. Kom ihåg det. Worst case scenario. Där är vi nu.

Det finns flera skäl till att jag vågar säga det. Det första handlar om den parlamentariska situation Sverige befinner sig i nu. Inget block har egen majoritet. Om inte de borgerliga hittar en lösning med miljöpartiet så är det troligt att de tar in SD. Då får ett parti som har fått 5% av rösterna orimligt stor makt. Att man därpå lägger till att det är ett främlingsfientligt parti så förstår ni nog vad jag menar.

Det som gör ont i mig det är att se att Sveriger förändras. Inte till det positiva. Jag tror inte på en politik som ställer grupper emot varandra. Där man säger att de som jobbar bidrar till samhället och de som för stunden är arbetslösa snyltar på samhället. Det är den borgerliga varianten. SD säger att det är invandrarna det är fel på. Att vi måste välja mellan "svenskar" och "invandrare". Jag vägrar köpa den människosynen.

Jag tror att ett samhälle byggs starkt med ökad jämlikhet och när vi arbetar tillsammans. Jag tror att klyftor skapar rasism och främlingsfientlighet. Därför tror jag att de senaste fyra åren av borgerlig politik har hjälpt till att skapa den rasismen som vi nu ser resultatet av.

Jag hade hoppats på en annan regering. Och jag hade verkligen hoppats på att SD inte skulle komma in i riksdagen. Men jag gillar ju demokratin, så jag kommer verka inom demokratins ramar för att motverka rasism och främlingsfientlighet, och jag kommer göra allt jag kan för att vi byter regering och sparkar ut SD i valet 2014.