Vackert

Jag har upptäckt att en grymt begåvad gammal klasskompis finns på myspace. Lyssna på "Gör det du tror". Jag lyssnar på den om och om igen i alla fall.

Det är bara att hålla utkik efter Rickard Isaksson. Det här måste ju slå!

Kärlek

Mitt jobb är helt fantastiskt ibland! Det finns en kvinna på min avdelning som tycker om närhet, precis som jag. Hon brukar klia mig och den övriga personalen på ryggen, och somna själv för att hon tycker att det är så skönt. Nu när jag skulle gå hem så vinkade hon åt mig att komma, sen la hon sin varma mjuka hand på min arm och sa: Det här, det är en värme som inte spisen ger.

Fantastiskt va?

Kvällstankar

Känner bara ett behov av att få ur mig det som rör sig i skallen. Små triviala saker som snurrar tillsammans med djupare tankar.

Jag har jobbat 11,5 timmar idag. Med 3 timmars rast mitt på dagen. Jag sov två timmar då men den sömnen är som bortglömd. Jag känner mig helt slut i alla fall. En sommar inom vården är ingen barnlek. Uppenbarligen. Det känns som att jag bara jobbar just nu. Mitt liv står liksom på paus. Jag tränar inte, träffar inte mina vänner lika ofta, går inte på lika mycket möten, ser inte familjen särskilt mycket. Även om jag inte jobbar mer än 100 % så jobbar vi ganska korta pass, vilket gör att jag jobbar nästan varje dag i alla fall. Jag gillar 9-17-jobb. I alla fall nu när jag inte har ett.

Jag tänker en del på hösten också. Och på mitt nya liv som högskolestudent. Det är både spännande och läskigt. Det ska bli så himla kul att läsa det jag vill. Jag vill lära mig om socialt arbete, behandlingsarbete och allt annat som vi ska läsa. Men sedan är det allt det där andra, som alltid kommer när man börjar ett nytt jobb eller så. Vilka kommer jag läsa med? Kommer jag orka pendla, kommer jag trivas på skolan, och i E-tuna?

Livet är så himla spännande när jag tänker efter. Om jag lyfter perspektivet lite från juli 2009 så känns det som att jag är precis mitt i livet just nu. Jag håller på att bygga ett liv. Det är ju fantastiskt!

Men om jag ska orka fortsätta bygga så behöver jag sova. Så godnatt alla!

Wohoooo!

Jag har blivit antagen till socionomprogrammet i Eskilstuna. Mitt förstahandsval!!! Jag har inte ord på hur stort det känns och hur skönt det är att det är klart. För ett år sedan ganska precis (1/7 -08) började jag med mina gymnasiestudier. Jag kommer ihåg att studievägledaren på VUC sa att jag skulle fixa det på ett år. Jag var rädd, spänd, nervös, förväntansfull och någonstans så trodde jag också att det skulle kunna gå. Men jag vet att alltid har haft en tendens att balla ur, jag har alfrig fixat att fullfölja och jag var rädd att samma sak skulle hända nu. Sen har mina tankar pendlat under året, vissa gånger har det känts självklart att jag skulle fixa det och sedan har det funnits stunder då jag varit på väg att lägga av. Men nu är det klart!

Jag har inte alls samma oro inför det här. Dels för att jag vet nu att jag klarar att fullfölja om jag vill. Sen är det ingen fara på taket om mina planer ändras. Fast idag är det ingen tvekan om att det är socionom jag vill bli. Mitt mål var att jag skulle vara färdigutbildad innan jag fyller 30. Om jag går hela vägen nu så är jag klar när jag precis har fyllt 29.

Livet är härligt!

Går inte att greppa

Jag hamnade framför en film som visade hur 5 kurdiska studenter blev avrättade i Iran. De hängdes på ett torg med publik. Det var nog det värsta jag sett... Jag har sett människor dö men då har det varit på film eller tv. Nu var det på film, men jag visste att det var på riktigt. Fy fan. Vi kan nog aldrig riktigt fatta hur befolkningen i Iran har det. Rädslan att veta att jag blir dödad om jag gör/säger/tänker fel. Jag vet ärligt talat inte om jag skulle säga vad jag tyckte. Det är därför de som har protesterat nu sedan valet är otroligt modiga. Och det är därför vi behöver visa att vi ser deras mod och deras kamp. Och att vi håller med. Det är inte okej att mörda människor som protesterar. Jag vet inte om jag tror att Mousavi hade varit en mycket bättre president, det som upprör mig är hur protesterna hanteras. Det är inte okej!

Bättre nu

Monstersuget har lättat och landat i en mindre allvarlig känsla av saknad. Jag är alltså inte ens nära en prilla nu.

Jag ska strax dra till jobbet, har jobbat kväll mån, tis och gör det i kväll med. Det är himla skönt när vädret är som det är. Några av tanterna på jobbet har blivit övertygade om att det är kallt ute. I deras huvuden så fryser de konstant just nu. Vilket gör att vi inte kan ha balkongdörren öppen, fläkten på eller fönstrena öppna. Det blir himla varmt på jobbet med andra ord. Då är det sjysstare att vara där på kvällen som ändå är lite svalare. Dessutom hinner jag njuta av solen på dagen!

Imorgon ska jag utvärdera valrörelsen med SSU Västmanlands styrelse och sedan åker jag till Gävle med fina vänner. Kan det bli annat än bra?

/J

Monstersug

Just nu har jag världens sug efter en snus..., helst snus men vad som helst skulle kunna funka nu faktiskt. Jag tänker inte ta en snus och jag tänker inte röka en cigg... men begäret är starkt nu. Det känns i hela kroppen, jag blir arg, ledsen, har svårt att koncentrera blicken och mår allmänt jäkligt dåligt. Jag försökte äta bort det men det gick inte, varken en chokladbit eller tuggummi hjälpte, inte vatten heller. Får helt enkelt vänta ut skiten. Jag hatar verkligen att vara beroende, det är ett av mina starkaste skäl att sluta. att det inte är jag själv som bestämmer om jag ska snusa eller inte. Det är inte ett val jag gör längre. I början var det förstås mitt eget val. Men sedan dess har beroendet tagit över och jag har inget val längre.

Att skriva hjälper en del. Jag får tänka igenom vad det är som händer i mig egentligen och har då lättare att stå emot.

Jag förstår inte hur folk kan sluta utan hjälpmedel. Jag har ändå den högsta styrkan på nikotinplåster och får såna här abstinenser.. hur tusan skulle det bli utan?
Jag är inte intresserad av att ta reda på hur det känns heller. Plåsterna funkar bra nu, de sitter kvar! Även den sorten som jag skrev att man inte skulle köpa. Så köp vilken du vill. Men sätt den på höften, funkar bäst på mig i alla fall!

/J