Alltså, kolla in mina fantastiska brorsbarn.
http://tangomorsan.blogg.se/
Och förstås världens bästa svägerska.
fredag 6 april 2012
Drömjobbet
Jo, precis så är det. Jag har fått ett av mina drömjobb. Timanställning på ett av de socialkontor jag gärna (supergärna) jobbar på när jag är klar.
Jag har i flera månaders tid varit på Åhlens och suktat efter den här snygga väskan, men tänkt att jag kanske har råd i sommar. Efter att jag fått klart för mig att jag kommer att jobba halvtid bestämde jag mig för att gå crazy och köpa väskan.
Min champagne var det en vän som sa, det är väl fint?
Jag har i flera månaders tid varit på Åhlens och suktat efter den här snygga väskan, men tänkt att jag kanske har råd i sommar. Efter att jag fått klart för mig att jag kommer att jobba halvtid bestämde jag mig för att gå crazy och köpa väskan.
Min champagne var det en vän som sa, det är väl fint?
Vänner
Hanin skriver om det gamla talesättet: älska mig mest när jag förtjänar det minst, för då behöver jag det mest.
Jag har i praktiken fått testa det en tid tillbaka. En tid när jag inte alls har kunnat tygla mitt humör, när jag har gått på hårdare än vanligt i diskussioner, inte alls varit särskilt tålmodig och inte kunnat lyssna på mina vänner.
Mitt skydd mot smärtan har alltid varit det, ilska, irritation och en hård fasad. Det är inte okej, rätt eller särskilt sunt, men det är ett faktum. Som jag försöker lära mig att sluta med.
Jag har aldrig någonsin tänkt att jag kan mötas med kärlek när jag utstrålar irritation och nästan aggressivitet. Men jag hade fel.
Jag minns en dag i vintras när jag kände att mitt dåliga humör tog över och jag gick på hårdare än nödvändigt i ett samtal med vänner, jag kände att jag behövde be om ursäkt för att det inte var ämnet i sig som fick igång mig, utan mitt inneboende dåliga mående, svaret jag fick av bästa Anna var: jag tycker om hur du låter.
En annan gång vågade klasskamrater vara ärliga och spegla mig, när jag hade gått över gränsen, jag bad om ursäkt och fick kärlek tillbaka.
Hanin som har tröstat.
Och Camilla som bara alltid älskar mig.
Det är vänner som ni som är förebilder. Som visar mig vilken vän jag vill vara.
Jag känner mig full av klyschor, men nu förstår jag orden "i nöden prövas vännen".
Jag har i praktiken fått testa det en tid tillbaka. En tid när jag inte alls har kunnat tygla mitt humör, när jag har gått på hårdare än vanligt i diskussioner, inte alls varit särskilt tålmodig och inte kunnat lyssna på mina vänner.
Mitt skydd mot smärtan har alltid varit det, ilska, irritation och en hård fasad. Det är inte okej, rätt eller särskilt sunt, men det är ett faktum. Som jag försöker lära mig att sluta med.
Jag har aldrig någonsin tänkt att jag kan mötas med kärlek när jag utstrålar irritation och nästan aggressivitet. Men jag hade fel.
Jag minns en dag i vintras när jag kände att mitt dåliga humör tog över och jag gick på hårdare än nödvändigt i ett samtal med vänner, jag kände att jag behövde be om ursäkt för att det inte var ämnet i sig som fick igång mig, utan mitt inneboende dåliga mående, svaret jag fick av bästa Anna var: jag tycker om hur du låter.
En annan gång vågade klasskamrater vara ärliga och spegla mig, när jag hade gått över gränsen, jag bad om ursäkt och fick kärlek tillbaka.
Hanin som har tröstat.
Och Camilla som bara alltid älskar mig.
Det är vänner som ni som är förebilder. Som visar mig vilken vän jag vill vara.
Jag känner mig full av klyschor, men nu förstår jag orden "i nöden prövas vännen".
Jag är verkligen inte allra bäst på det här med att designa en snygg blogg. Men detta får duga så länge.
Annas snygga header är svårslagen. Men jag är trött på vintern, så en bild på mig i vinterjacka fungerade inte längre.
Men hörrni, för att aldrig ha gjort en egen header är den väl ok? Det ligger i alla fall en del tid och möda bakom den.
Annas snygga header är svårslagen. Men jag är trött på vintern, så en bild på mig i vinterjacka fungerade inte längre.
Men hörrni, för att aldrig ha gjort en egen header är den väl ok? Det ligger i alla fall en del tid och möda bakom den.
onsdag 4 april 2012
måndag 2 april 2012
Tänkte att "har man inte ett kontor får man skaffa sig ett" och placerad mig i Mdh:s bibliotek, dock inser jag att det inte är här jag kommer att författa mitt mästerverk.
Det är på tok för mycket ljud runt omkring.
Hemma är inte heller bra, för där finns en alldeles för skön säng, och lite för bra lånade TV-serier att gå igenom.
Jag tänker att jag ska testa stadsbiblioteket imorgon, deras tysta avdelning ligger bättre till jämfört med MDH-bibblans tysta del.
Det är på tok för mycket ljud runt omkring.
Hemma är inte heller bra, för där finns en alldeles för skön säng, och lite för bra lånade TV-serier att gå igenom.
Jag tänker att jag ska testa stadsbiblioteket imorgon, deras tysta avdelning ligger bättre till jämfört med MDH-bibblans tysta del.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)