Alltså, jag vet inte vad som hände. Men att börja öppna upp för idén om kärlek släppte loss en enorm längtan i mig.
Helt plötsligt tycker jag att det är tungt att rodda livet själv, plötsligt längtar jag efter att ha någon självklar att bolla allt som händer med, plötsligt längtar jag efter att ett par armar (återkommande) ska hålla om mig.
Om känslan finns i mig är det positivt att den kommer fram, såklart. Men det är svårt när den synliggör ett behov jag inte riktigt själv kan tillgodose.
Å andra sidan är det kanske en av de viktigaste insikterna just jag behöver. Att det är okej att längta efter någon annan.
fredag 30 november 2012
onsdag 28 november 2012
Rastplatsen
Camilla sms:ade idag. "ang. bloggen igen, jag älskar den. Jag älskar dig!".
Jag tycker också om min blogg. Ni som varit med länge vet att jag har tvekat angående hur och vad jag ska skriva. Hur privat jag ska vara och hur mycket av mitt eget navelskåderi jag ska offentliggöra.
Jag har inget svar på det, såklart. Men jag vet att genom att skriva får jag tid för reflektion, och genom att dela med mig visar jag vem jag är.
För det har verkligen varit ett av mitt livs stora bekymmer. Min rädsla för att inte duga när jag vågar visa att jag känner.
Idag är bloggen min rastplats. När jag har ro i kropp och själ för att sitta ned och reflektera, vilar jag. Jag tycker också om att läsa mina egna ord i efterhand, också det är en slags vila.
En annan sak, jag är oändligt rörd över att ni kommer hit ibland. Välkomna!
Jag tycker också om min blogg. Ni som varit med länge vet att jag har tvekat angående hur och vad jag ska skriva. Hur privat jag ska vara och hur mycket av mitt eget navelskåderi jag ska offentliggöra.
Jag har inget svar på det, såklart. Men jag vet att genom att skriva får jag tid för reflektion, och genom att dela med mig visar jag vem jag är.
För det har verkligen varit ett av mitt livs stora bekymmer. Min rädsla för att inte duga när jag vågar visa att jag känner.
Idag är bloggen min rastplats. När jag har ro i kropp och själ för att sitta ned och reflektera, vilar jag. Jag tycker också om att läsa mina egna ord i efterhand, också det är en slags vila.
En annan sak, jag är oändligt rörd över att ni kommer hit ibland. Välkomna!
Emmeli!
Har man inte Facebook kan man få en blogg-gratulation.
Stort grattis älskade tönt-Efflan. Utan dig vore mitt liv tråkigare än en föreläsning i robotteknik. Din kärlek har fler än en gång givit mig styrka att resa mig. Hoppas att du känner dig så älskad som du är!
Stort grattis älskade tönt-Efflan. Utan dig vore mitt liv tråkigare än en föreläsning i robotteknik. Din kärlek har fler än en gång givit mig styrka att resa mig. Hoppas att du känner dig så älskad som du är!
tisdag 27 november 2012
Om att aldrig bli fullärd
Någonstans har jag en inneboende önskan om att jag en dag ska veta. Veta hur jag och livet fungerar.
Jag tror att då kommer jag att förstå varför jag och andra är som vi är. Jag tänker att då kommer jag att sluta göra misstag och jag kommer sluta vara rädd.
Jag har börjat inse att den dagen aldrig kommer. Att livet inte handlar om att bli klar, utan om att aldrig sluta lära.
Även om insikten skrämmer panik i mig ger den mig också ett lugn. Ett lugn i att jag vet att det är precis som det ska vara. Att det inte är meningen att jag ska ha facit på förhand.
Hanin delade en bild, "Don´t allow your wounds to transform you into someone you are not".
Livet handlar kanske inte om att lära för att sluta känna smärta, utan att våga lära och leva trots rädslan för gammal smärta?
Jag tror att då kommer jag att förstå varför jag och andra är som vi är. Jag tänker att då kommer jag att sluta göra misstag och jag kommer sluta vara rädd.
Jag har börjat inse att den dagen aldrig kommer. Att livet inte handlar om att bli klar, utan om att aldrig sluta lära.
Även om insikten skrämmer panik i mig ger den mig också ett lugn. Ett lugn i att jag vet att det är precis som det ska vara. Att det inte är meningen att jag ska ha facit på förhand.
Hanin delade en bild, "Don´t allow your wounds to transform you into someone you are not".
Livet handlar kanske inte om att lära för att sluta känna smärta, utan att våga lära och leva trots rädslan för gammal smärta?
måndag 26 november 2012
Intensitet
Det är kanske det ordet som bäst beskriver mitt inre just nu.
Jag har haft en grym helg på kongress för Sacos studentråd. Även om vi fick storstryk i plenum. Men att få diskutera politik, att få förhandla, diskutera, jämka och sedan debattera är så sjukt roligt!
Studentpolitik har aldrig varit något jag varit särskilt engagerad i. Men det är kul att lära sig nya frågor.
Jag bjuder på en bild från påverkanstorget där jag fick föredra (skriver man så?) några av våra ändringsförslag.
Jag har haft en grym helg på kongress för Sacos studentråd. Även om vi fick storstryk i plenum. Men att få diskutera politik, att få förhandla, diskutera, jämka och sedan debattera är så sjukt roligt!
Studentpolitik har aldrig varit något jag varit särskilt engagerad i. Men det är kul att lära sig nya frågor.
Jag bjuder på en bild från påverkanstorget där jag fick föredra (skriver man så?) några av våra ändringsförslag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)