Pust! Jag har fått en fixidé om att jag ska ta tag i min skuldsituation nu. Det är tungt både känslomässigt och praktiskt vill jag lova. Nu känner jag mig i alla fall taggad, även om det visade sig att det var mer än jag trodde, och svårare att bli av med. Varje sånt litet besked gör det svårare och tyngre känslomässigt. Jag sitter också hemma och skrattar åt lyxfällan ibland, men faktum är att det är fan inte lätt att vara ansvarsfull och ta tag i sin situation när skulderna är större än känslan av möjlighet att lösa situationen. Att stoppa huvudet i sanden känns som en lättare och mindre krävande väg. Fast det är det förstås inte.

Det här med att gå in i en vägg. Efter en heldag (+ en extra skolaktivitet efter) kom jag hem strax efter 19. När jag funderade igenom veckan så insåg jag att den såg ut som följer: onsdag besök i Fagersta, torsdag skola i e-tuna, fredag träffa bebis och vänner i e-tuna, lördag dop i Fagersta och söndag besök i Örebro. Precis då så insåg jag att det håller inte. Jag orkar inte. Jag orkar inte leva i tre olika städer på en vecka, om aktiviteterna var i Västerås så var det lugnare, men det är det här jäkla åkandet. Så nu har jag bokat av ons, fre och lör. och känner en del dåligt samvete och skuld men mestadels lättnad över att våga fatta besluten, trots att de var jobbiga. Men jag måste börja lyssna på mig själv och min kropp, jag är ingen superkvinna, jag orkar helt enkelt inte hur mycket som helst. Så det så.

Nu ska jag snart krypa ner under mina täcken och somna. För jag är slut som artist. (Men det är fysiskt, i själen mår jag helt ok!)

Två-timmars på actic och jag är slut som artist. Efter zumban tänkte jag gå hem trots att jag hade tagit biljetter till två pass (jag har ju tränat på tre veckor) men så bestämde jag mig för att vara kvar och göra lite är bättre än att gå hem och göra inget så jag stannade på cirkel också. En kvart in i passet tog lättjan över och jag blev rosenrasandeskitförbannad på mig själv och instruktören. Men som vanligt så gick det över och nu är jag så himla nöjd. Känslan i kroppen är oslagbar. Den här veckan blir det inte så mycket träning heller så det blev bra med två timmar idag.

Nu ska jag duscha och göra fint här hemma för mig och min kväll.

Puss på er

En av de klokaste ledarna på länge. Läs!

Häng med världens bästa brorsbarn idag. Svägerskan jobbar och brorsan ska åka till stockholm och se Bajen-VSK. Jag har inte träffat älsklingarna på två veckor så det är att förena nytta med nöje kan man säga.

Jag måste bara säga att när svägis och jag åkte från Ängelsberg igår såg vi en grävling, en räv coh ett rådjur efter vägen. Fantastiskt!

Åh idag är sista dagen i paradiset. Svägerskan kommer och hämtar mig i eftermiddag och sen ska jag hem till lägenheten. Det känns skönt att komma hem för att jag vill ha tillbaka mitt liv, möjligheten att träna, simma, gå på möten och träffa mina vänner. Men samtidigt så har jag inte haft det så lugnt och skönt på länge som jag har haft det här i Änglaberget.

En annan fördel med Västerås är att jag är nära BB, för min senaste gudson har kommit! Han kom i torsdags och än så länge får vi inte komma, lillplutten vägde bara 2314 så han är liten. Men när bästis skickar ett mess och säger att det är okej så är jag hellre i Västerås än i Fagersta.

Dagen ägnas åt tvätt, städ och lite fix här så att greklansresenärerna inte behöver bry sig om så mycket mer än sin tvätt när de kommer hem. Det blir bra.

Förbannade skitblogger som inte funkar som det ska. Och förbannade skitsjal som bråkar med mig. Är det en bra dag idag? Nej tydligen inte helt. Skitsamma. Så får det vara ikväll. Imorgon kommer mamma och jag ska tillbaka till stan.