Lovely weekend!

Det var länge sedan jag hade en så bra helg. Den har verkligen varit helt perfekt! Fredagen tillbringades i sängen med mys framför Greys. På eftermiddagen träffades SSU-distriktets valberedning, som jag ingår i, för att styra upp arbetet. Efter det var C och jag på krogen och dansade all night long!

Idag har jag varit på möte, lunchat med C och jobbat kvällspasset. Jag har inte träffat gamlingarna på typ två månader nu så det var efterlängtat!! Nu på kvällen har jag fortsatt att lära känna två klasskamrater. Vackra Amelié på sms och metod-kollegan Sandra på msn. Jag trivs så himla bra i min klass. Okej att jag kanske trodde att vi skulle komma bra överens, men så många som jag verkligen börjar tycka om.. det är grymt!

Sön-mån blir det städ, tvätt och plugg. Jag har ju en komplettering att skriva!

Godnatt världen!

Dansa!!

C och jag ska dansa i kväll!!! Hela natten ska vi stå på dansgolvet på BMB och bara släppa loss! Det var alldeles för länge sen nu!!

Men först en träff med SSU-distriktets valberedning för att köra igång med arbetet inför årskonferensen.

Det här med känslor

Jag skrev ett inlägg för ett tag sen där jag deklarerade att jag ville bli mer ärlig i bloggen. Att jag skulle sluta cencurera mig själv och skriva som jag kände. Det har jag nog gjort också, efter bästa förmåga. Men jag har svårt att få ner mina känslor i ord. Jag vill jag vill jag vill kunna skriva välformulerat om mina känslor.

Hur känner jag nu då? Jag insåg för en stund sedan att hela jag sken upp när jag började se klasskamrater uppdatera sin statusrader på fejjan (ja jag lever ett tragiskt liv när jag är sjuk). På så kort tid har flera människor fått en plats i mitt hjärta. Hanin var först. Vi hittade varandra när vi efter tre dagar knappt hade pratat med en annan människa. Hon bjöd hem mig till sig och vi drack kaffe i en bäddsoffa på hennes balkong och pratade hela natten. (Eller nej, för vi är båda kvällströtta och somnade säkert senast 22, men det låter mer romantiskt med hela natten).
Sen kom Nora och Therese. Brudarna i min temagrupp som hittade till mitt hjärta på en gång. Så mycket som vi har skrattat ihop under tiden för våra grupparbeten har jag inte skrattat på länge. Och inte så ärligt från hjärtat.

Och det slutar inte där. Det finns flera som jag verkligen saknar när jag är hemma, eller under våra långhelger. Så det jag känner mest nu.... Är nog tacksamhet!

Och förstås. Amelié som inspirerade mig till att skriva hur jag känner!

Slut på gnället

Jag har fått nog nu. Vill inte sitta hemma och gnälla på att jag är sjuk längre. Jag kan inte ändra varken på det faktum att jag är sjuk eller att jag är hemma. Men jag kan ändra på gnället. Från och med nu ska jag fokusera på allt det som jag kan göra istället för på det som jag inte kan.

Jag är inte sjuk sjuk längre. Nu är det illamående och huvudvärk kvar. Konstigt för illamående hänger ju inte direkt ihop med förkylning eller influensa men så är det. Det känns som att magen och huvudet säger ifrån vid minsta ansträngning. Men jag tänker trotsa. Jag tänker ta en promenad till närmsta pizzeria, för att jag vill äta pizza. Så får det bli.

Wish me luck everyone för nu kör jag!

Vändpunkten

Efter att ha legat däckad sedan i fredags kväll så vände det äntligen idag. Vaknade imorse (måndag) och fick lust att dansa. Första morgonen som jag inte vaknade av frossa och med tokont i halsen. Jag kände mig inte ens trött!

Febern är borta och det är det viktiga. Jag satte upp ett mål med dagen i morse och det var att städa undan lite på golvet (jag grisar när jag är sjuk) och jag lyckades både med det och en dusch! Jeej me!! Så nu är det bara en tidsfråga innan jag är tillbaka i föreläsningssalen!

Var försiktig med vad du ber om...

Häromdagen satt jag i soffan och gnällde över att jag aldrig hinner vara hemma och bara slappa längre. I går drabbades jag av någonting som har givit mig feber och en allmänt ynklig tillvaro. Sängliggandes sedan igår. Först blev jag livrädd för svinflunsan. Jag hade svårare att andas än vanligt och det gav mig panik. Paniken har lagt sig och det har andningssvårigheterna också. Men inte febern. Den stiger.

Som tur är har jag lärt mig att det går att se typ världens alla tv-serier på nätet, och jag har missat Greys Anatomy (bodde ju på landet då) så det är mitt sängsällskap idag.

Hoppas på en snabb bättring eftersom att jag inte vill missa en dag i skolan. Så kul tycker jag att det är! Dessutom har vi precis börjat en kurs där vi jobbar två och två, och jag har en grym kollega och vill inte sätta henne i någon knipa.

Nu blir det ett avsnitt till av Greys!

Uppdatering

Tentan är klar. Första gången tror jag som jag lämnade in en skoluppgift 3 dagar innan jag var tvungen. Jag lämnade in den i fredags vilket gjorde att jag har haft en plugg-fri helg! Jätteskönt!

Hur den blev vet jag inte. Jo jag tror att den blev ganska bra. Jag har svårt att tro att den skulle bli underkänd. Jag skulle allra helst vilja ha ett VG och det är däremot mer tveksamt. Men men. Jag har gjort en bra tenta och det får jag vara nöjd med. Vi kommer säkert att stöta på kurser längre fram i utbildningen som är bra mycket svårare än denna. Den här tentan var väldigt luddig och mycket utrymme för tolkning. Och det kan ju vara både bra och dåligt!

Annars rullar allting på. Det har varit otroligt mycket den senaste tiden, så idag är jag hemma och försöker landa.

Jag trivs otroligt bra som socionomstudent! Ibland har jag svårt att tro att jag faktiskt befinner mig där! Jag gick tillbaka och läste lite gamla blogginlägg från förra året när jag läste in gymnasiet och blir så himla tacksam över att vara där jag är!
Allt slit med den där jäkla matten, gnället över de tråkiga svenskauppgifterna och brorsans hjälp med samhällskunskapen... Nu är jag där!!!